Blogg

Att kunna skapa kontakt och förtroende 29.10.2022

Att kunna skapa kontakt och förtroende är avgörande om du arbetar med människor. Du kan fundera på vad du speciellt har gjort när du i olika möten med människor lyckats bättre med detta? Vad var speciellt i sådana situationer? Varför misslyckas vi nu som då att skapa kontakt till andra?

Börja INTE med att sitta mittemot den som du träffar. Sätt dig på samma sida som motparten och sätt stolarna snett mittemot varandra. Härma den andras kroppsspråk. Hur den personen sitter med sina armar, med sina ben och andra saker. Spegla den personen. Vi skickar ut signaler till den andra att den tror att vi är som den. Vi tycker om personer som påminner oss om oss själva. Så tror vi också felaktigt att alla andra fungerar som vi.

Använd den andras ord och talesätt. Använd också den andras röstläge.

Sätt dig in i den andras värld, världsbild och värderingar. "Hämta" den personen i hans egen värld.

Sedan fundera också på din egen karisma. Viktiga verktyg är att sitta eller stå avslappnat, sänkta axlar, använd gester för att förstärka olika saker, för att poängtera olika saker. Håll ögonkontakt med den andra. Pausa ditt prat nu som då.

Med hjälp av karisma kan vi få andra att lyssna och följa oss. Vi sticker ut i bruset och får lättare fram vårt budskap. Karismatiska personer tillskrivs också automatiskt andra positiva egenskaper som de egentligen inte kanske har. Med hjälp av karisma kan du också förstärka ditt budskap.

Med hjälp av aktivt lyssnande kan du också skapa kontakt. Avbryt endast den andra för att fråga om något är oklart, Sammanfatta, återge och spegla den andra.

Ge det positiva till den andra. Alla vill höra något positivt.

Enkla saker som vi inte alltid tänker på.

Oxytocin 24.09.2022

Vi har bytt ut gemenskap och tillhörighet mot ett ensamliv vid datorn. Detta drar ner vår halt av hormonet oxytocin. Vad är detta? Jo, ett lugnande och ångestdämpande hormon. Barn har ersatt att sitta i famnen på våra föräldrar med att sitta vid datorn. Mycket av detta har skett i denna generation.

Många människor får en känsla av att tillhöra ett större sammanhang när de befinner sig i skogen och naturen. Från naturen kan vi tanka oxytocin.

Starka, positiva känslor mobiliserar hormonet oxytocin. Vi känner sammanhang med andra människor, hormonet läker sår. När vi gör gott för andra människor. När vi gör något större än oss själva.

Oxytocin kallas också för kärlekshormonet. Det påverkar på ett positivt sätt våra relationer och känslor. Det har också en positiv inverkan på vårt sociala beteende. Den stärker den sexuella driften, vår känsla av tillhörighet och meningssammanhang.

I forskning har man kunnat bevisa att halten av hormonet ökar vid stress. Exempelvis om man utsätts för okontrollerbart buller samt vid psykosocial stress. Psykosocial stress kan exempelvis vara att man upplever bristande inflytande och förmåga att påverka olika saker i sitt arbete.

 Man har dragit slutsatsen att hormonet frisätts i stressiga situationer för att skydda oss. Höga nivåer av hormonet är kopplat till lågt blodtryck och hjärtfrekvens. Beröring frigör också oxytocin.

Hur kan du då få mera av hormonet?  Massage ökar frisättningen av hormonet. Detta gäller alla typer av massage. Kramar - genom att kramas ökas halten av hormonet. Kramar ger en känsla av tillit och trygghet. Varma bad stimulerar frisättningen av oxytocin. Att sova under ett tyngdtäcke ger oftast en omfamnande känsla. Värmen och trycket mot huden frisätter hormonet. Ögonkontakt: att se någon i ögonen kräver tillit vilket ökar frisättningen av hormonet. Sex ökar också halten av hormonet i kroppen.

Så se till att du får i dig tillräckligt av oxytocin. Speciellt viktigt i dessa tider,

Din inre Schimpans 17.09.2022

Vi har alla en inre Schimpans

Schimpansen fungerar som ett barn. Vill ha det som känns bra för stunden och tänker aldrig långsiktigt. Vill den ha glass just nu så tar den det utan att tänka på konsekvenserna. Vi har alla en inre dialog som ständigt pågår inom oss. När vi gör förändringar i våra liv gör vi inte alltid som vi skulle vilja göra. Du kan ju fundera på detta: Gör du något själv just nu som du egentligen inte vill göra? Det kan gälla vanor och beteenden. Vi gör alla rätt många saker som vi egentligen inte vill göra. Vi säger saker som vi inte menar, vi äter för mycket av godsaker, vi uppfattar olika saker personligt som andra säger o.s.v. Vi förstorar, feltolkar och dramatiserar. Vi säger saker som vi inte menar: " Du gör alltid så". Vissa dagar är vi mera känsliga och sårbara. Vi har mera stress och sovit sämre.

Författaren Steve Peters har skrivit en bok The Chimp Paradox. Boken är tyvärr inte översatt till svenska. Han är b.la, författare, coach och psykiatriker. Han började för många år sen att fundera på vad det beror på när människor säger att jag vill en sak men gör en annan. Han började fundera på om det skulle finnas något verktyg som han kunde skapa för att hjälpa dessa människor. Han utvecklade en förenklad modell av hjärnan. Förenklad ser denna modell ut så här. De yttersta lagren av vår hjärna är vårt jag. Att kunna tänka framåt, att kunna planera, tänka strategiskt, att sätta mål för sitt liv, att vara humanistisk. Innanför dessa lager finns schimpansen. Den är inte långsiktig. Den är lat om den vill. Den kan vara katastrof inriktad. Detta kan vara bra för vår överlevnad, Om man tänker att jag vill dra ner på socker och ser en kaka så säger schimpansen " nej jag vill ha kakan nu" " Det kanske inte finns någon kaka sedan". Starka känslomässiga upplevelser finns i schimpansen. Också mycket psykisk ohälsa som exempelvis PTSD finns i schimpansen. Sorg bor också i schimpansen. Schimpansen ser också till vår överlevnad, När det gäller exempelvis tillgången till mat så tror schimpansen felaktigt att det inte finns någon mat sedan om inte människan äter upp allt nu direkt.

I bland annat London finns det schimpanstränare som man kan få hjälp om schimpansen tar över. Man kan exempelvis döpa sin egen schimpans vid namn. Viktigt att schimpansen inte har ditt eget namn utan något annat. Varför ger man den ett namn kan man fråga sig? Jo för att förstå att den är inte du själv.

Du har mycket att vinna på att identifiera din schimpans och förstå att det är den som pratar nu. Vi har lättare att ge god energi till andra om vi inte har fastnat i vår egen schimpans. Vi vill alla bli bemötta i vår egen människa.

Det finns fyra tekniker för schimpansträning. Den första kallas dialogen. Ta fram papper och penna. Skriv ditt schimpansnamn och skriv idag mår jag dåligt för att. Skriv sedan ditt riktiga namn. Ditt riktiga jag kommer att se på vad schimpansen skrivit med logiskt resonemang. Du får i gång en dialog. Nu får man människan att titta på vad schimpansen tycker. Är detta sant? Kan det vara så här? Då börjar du tänka att detta är överdrivet. Man kan märka att schimpansen är mycket förvirrad men att du som människa är en supervinnare.

Nästa teknik kallas muta. Vad gör vi med barn som inte exempelvis vill äta upp sin mat? Jo man mutar dem. Om du äter upp din mat läser vi en saga sen. Det kan man göra med schimpansen också. Schimpansen är inte lika smart som människan så man kan lura den. Om man inte vill träna så kan man säga till sig själv " Nu går vi iallafall till träningen för efteråt ska du få titta på din favoritfilm på netflix". Schimpansen säger " Ja det gör vi".

Teknik nummer tre kallas närtekniken. Exempelvis säger schimpansen " Jag vill inte gå och träna för hon som sitter i receptionen har varit dum mot mig". Då säger man som människa " Jaha när har du tänkt gå och träna då", Då tar man resonemanget till människonivå. Man flyttar resonemanget ur känslan. Exempel om man frossar i kakor så sätt en lapp på skåpet där kakorna finns -på lappen skriver du: hur kommer du att må om en halvtimme av maten som du äter nu.

Nummer fyra är att få ihop schimpansen och människan. Att få ihop bådas mål. Människans mål är långsiktiga medan schimpansens är kortsiktiga. Det handlar om att lära känna sig på djupet. För då får man också verktyg för att kunna börja känna andra människor bättre. Vi möter dagligen andra människors schimpans.

Schimpansen behöver motioneras nu som då. Schimpansen slutar av sig själv om den inte får näring. Näringen får den av att andra människor går i gång. Börja ropa tillbaka och höjer sin röst. Alltid när du börjar tänka när är du uppe på människonivån.

Funder på följande:

Vad heter din schimpans?

Vad är det som hindrar oss att göra saker som vi borde göra och som vi mår bra av?

Att förankra en ny vana 10.09.2022

När man arbetar in en ny vana sker det genom automatisk upprepning. Detta leder till att strukturen i hjärnan förändras över tid vilket i sin tur leder till att du kan utföra vanan på ett alltmer effektivt sätt. Inom forskningen kallas denna process långtidspotentiering. Kontakterna mellan synapserna i hjärnan stärks genom att de används. Upprepandet av en vana leder till fysiska förändringar i hjärnan. Exempelvis matematiker har mycket grå substans i den bakre parietalloben.

Varje gång en vana upprepas aktiveras den nervbana som hör just till den vanan. Att träna och upprepa är det viktigaste för att kunna skaffa sig en ny vana. Vanebildning följer ett visst mönster. Det börjar med övning som kräver stor ansträngning och slutar med automatiserat beteende. Denna process kallas automaticitet. Detta är förmågan att utföra ett visst beteende utan att tänka på varje moment.

Hur många gånger behöver du öva och upprepa för att få en ny vana? Det enda som har betydelse här är hur ofta vanan upprepas. Detta kräver tid och övning. Det är också av stor betydelse att göra det enkelt.

Att bli påmind om träningen/upprepningen är också viktigt. Du kan ha en lapp på ett ställe som du befinner dig ofta på. Exempelvis i badrummets skåp eller på kylskåpet eller något annat viktigt ställe för dig. Men som sagt börja med små steg. Om du satsar alltför mycket är risken stor att misslyckas och då gör du det inte igen. Viktigt här är att komma ihåg om du misslyckas, att det inte är dig som det är fel på utan din strategi. Många gånger vill vi också följa minsta motståndets lag och inte träna/upprepa en ny vana. Förändring sker när det inte finns något annat val för oss.

Fundera på vad du skulle vilja förändra i ditt liv? Och börja redan nu.

Positiv psykologi ger bättre välbefinnande 3.7.2022

Positiv psykologi är inte detsamma som att sopa alla problem under mattan och tänka att de inte existerar. Inom psykiatrin fokuseras det på sjukdomstillstånd, behandling och rehabilitering. Också detta är viktigt, att exempelvis veta vad en depression är. Men positiv psykologi tar sitt avstamp i det som fungerar.

Att kunna stöda barns, ungas och föräldrars välbefinnande är av stor betydelse speciellt så tidigt som möjligt i barnens liv. Den positiva psykologin skulle behöva få en större plats i skolvärlden och i läroplaner.

Varför vi tenderar att fästa mera vikt vid negativa saker och upplevelser har följande förklaring. Genom historien har det varit viktigt för att hjärnan och för vår överlevnad att kunna fokusera på negativa saker. Detta kvarstår ännu i dagens läge.

Inom den Positiva psykologin använder man en modell som kallas PERMA. Så här kan den modellen förklaras och användas.

P står för positiva känslor. Att det är viktigt att kunna känna glädje. Känslor av tacksamhet, nyfikenhet, intresse, glädje, stolthet och hopp. Detta är mera än att bara vara lycklig i stunden. Det handlar också om att kunna se på ditt förflutna, din nutid och framtid med en positiv framtoning. E står för engagemang, för att leva ett gott liv behöver du känna engagemang i olika sammanhang som du befinner dig i. E har också innebörden att helt kunna uppslukas av en aktivitet och känna flyt (flow). R står för positiva relationer, trygga goda relationer med människor men också sådana relationer som lyfter upp dig när sådant behövs. M står för meningsfullhet, att hitta mening i livet. Känslan av att få tillhöra och arbeta för något som är större än en själv. A accomplishment, att sätta upp må i livet. Att fokusera på att göra framsteg, behärska olika färdigheter, uppnå mål och drömmar. Denna byggsten stärker också vår tro på oss själva.

Det är rätt enkelt att använda modellen konkret. Du börjar med att analysera varje delområde. Exempelvis när det gäller positiva känslor så bör du ställa dig frågan om ditt nuvarande liv ger dig positiva känslor? Om du svarar ja på denna fråga så gå vidare och ställ dig frågan vad kan du göra för att kunna uppleva mera positiva känslor. Om du svarar nej så ställ dig frågan vad du skulle kunna göra för att kunna uppleva helst lite positiva känslor i ditt liv? När det gäller Engagemang ställ dig frågan: upplever du att du har åtminstone en sak som fullt engagerar dig? Hur kan du få mer av detta? Vad är det som hindrar dig att uppleva flow? När det gäller Relationer ställ dig frågan: upplever du att du har meningsfulla relationer med arbetskamrater, vänner och familjemedlemmar. Om det inte är så fundera då på vad som är fel med varje relation? Skulle relationen kunna förbättras eller om det behövs t.o.m. avslutas? När det gäller meningsfullhet så fundera på följande. Har ditt liv ett syfte som är större än dig själv? Meningsfullhet handlar också om att börja med att delta i hjälparbete, donera saker till dem som behöver. Accomplishment handlar om att arbetar du mot olika målsättningar i ditt liv? Det behöver inte alltid vara så storlaget. Exempelvis att läsa en bok en timme per dag räcker om du upplever att det är en meningsfull målsättning. Om vi börjar med för stora målsättningar leder det oftast till att vi misslyckas.

Modellen kan hjälpa dig med att få bättre relationer, prestera på en högre nivå, undvika utbrändhet, att kunna identifiera svagare sidor i ditt liv.

Om du funderar på hur den positiva psykologin fungerar i förälder-barn relationen så behöver du fundera själv på vad du har för goda egenskaper som förälder. Hur barnen liknar sina föräldrar beror både på temperamentsdrag som de ärver och på den anknytningsmodell som de lär sig. Den anknytningsmodell som finns i barndomsfamiljen. Du behöver också fundera på ditt mindset- hur ser jag på mig själv? Om du vill tillämpa den positiva psykologin som förälder är det viktigt att du kan finnas till hands som en emotionell handledare. Att hjälpa ditt barn att själv hitta lösningen till olika svåra saker. Också viktigt att tillsammans med ditt barn fundera ut olika strategier för att kunna komma igen vid motgångar. Hur bygga goda relationer till andra människor är också ett arbetsområde.

Forskning visar klart och tydligt att en positiv sinnesstämning stärker vårt immunförsvar och vi lever också längre.

En bok som jag har och verkligen kan rekommendera är: Öka välbefinnandet i skolan - praktiska lektioner i positiv psykologi av Åse Fagerlund.

Avslutningsvis kan du testa denna övning: stäng dina ögon och slappna av. Tänk på ett gott minne som du har i några minuter. Känn efter vilka slags känslor som detta framkallar.

Jag vill vara där själen bor 07.05.2022

I tidig ålder blev han rätt bra på att ta hand om andra. Han satte sig alltid i sista hand. Sedan var det också något konstigt med hans barndomsfamilj men det är en annan historia.

Han trodde att ingen egentligen var intresserad av hans åsikter och vad han stod för. Så han höll inne med vad han tyckte och tänkte. Att konfrontera andra var något som han överhuvudtaget inte alls kunde.

Han var en bra på att vara en i mängden. Varken sämst eller bäst. Han var en person som väckte förtroende och som folk gärna berättade om sina problem för. Han blev en container för andras problem. Han upplevde inte detta som besvärligt utan tyckte att det var rätt naturligt.

Han var rätt "lost" i sin ungdom. Tyckte inte att han var bra på något och hans inre röst var oftast rätt kritisk. Han visste inte vad han skulle utbilda sig till. Han testade en teoretisk utbildning men slutade rätt snabbt. Han sökte också till ett annat yrke men slapp inte in i skolan. Av en slump sökte han till en vårdutbildning. När han för första gången bekantade sig med vården kändes det som att komma hem. Han hade rätt i tidigt i sitt liv tränat på att ta hand om andra. Slumpen förde också honom vidare till arbete med barn och ungdomar. Hos barnen och ungdomarna väckte han också stort förtroende. Han var bra på att förstå sig på ungdomar.

Så småningom började hans inre kritiska röst bli suddigare och suddigare. Han hade hört från omgivningen att han var en mycket varm och sympatisk person och han började till slut tro att det verkligen var så. Han var en mycket omtyckt arbetskamrat. Sina sämre sidor började han tänka på som styrkor.

Han började längta hem till sin själ. Att inte bara hela tiden behöva prestera och vara duktig och att inte längre leva genom andra människor. Så en dag kom han hem och fick svar på sina frågor. Han hade gjort en lång resa och när han kom hem kunde han verkligen se vem han egentligen var. Hans själ visade sig.

Denna berättelse kan vara sådant som du känner igen dig i. För när du kommer hem vet du att du har hittat hem till din själ på riktigt. Resan kan se ut på olika sätt för oss.

Min själ finns där jag bor. Där får jag vara mig själv. Jag får gå omkring i mjukisbyxor och vara skäggig. Jag får ha bättre och sämre dagar. Vara irriterad på mina grannar. Jag får vara en dålig förälder och en dålig partner nu som då. Jag får vara glömsk. Jag får ha negativa känslor nu som då. Saker som jag inte kan reparera finns också här. En sorglig påminnelse om min opraktiskhet. Trots detta så vet jag att här bor min själ på riktigt. För här kan jag vara på riktigt.

När man inte vet vad man vill ha så vill man för säkerhets skull ha allt 30.04.2022

Det är helt vetenskapligt bevisat att känslor som väcker förundran kan sänka inflammationsmarkörer i kroppen och hålla oss friska. Förundran är positiva upplevelser som vi kan uppleva varenda dag. Det kan exempelvis vara en solnedgång, en regnbåge och dylikt. När vi upplever detta är steget till tacksamhet nära. Vad kan du vara tacksam för just idag?

Om vi tänker på vad vi är tacksamma för är det svårt att samtidigt uppleva negativa känslor. Du kan testa om du inte tror mig.

Men på något sätt har vi gått vilse i tillvaron. Vi tror att materiella saker uppfyller kriterierna för lycka men vi dövar bara vår inre tomhet med detta. En slags "quick-fix" som vi lurar oss själva med. Sedan kommer tomheten i retur och med mycket högre intensitet.

Det är hälsosamt att nu som då fundera på "vem är jag egentligen". Om jag skalar bort mitt arbete, utbildningar och karriär. Hur skulle du vilja marknadsföra dig själv? Ja vem är vi egentligen bakom alla våra masker? Kan det finnas riktiga människor?

Vi tror att allt går förbi oss om vi inte håller oss framme i första ledet. Vi vill ha allt. Men genom att tänka så missar vi nuet. Vi lever inte här och nu. Allt som handlar om förundrar går oss förbi. Vi missar det enkla och naturliga. Det enkla ger energi samtidigt som allt tar vår energi.

Om man vill ha allt så är det också detsamma som att överge sig själv. Att inte vara i takt med sig själv. Vet vi hur det känns att vara oss själva?

Vi önskar alla att bli sedda. Sedan kan vi fundera hur vi vill bli sedda?

Du kan fundera hurdan du vill vara i olika sammanhang. Vilken slags partner vill du vara? Vilken slags förälder vill du vara?

Fråga dig vad behöver du få för att känna dig lugn och trygg?

Så med andra ord om du väljer att inte vilja ha allt kan du samtidigt vara sann mot ditt äkta jag.

Glad Valborg!

Vi blir den vi är genom andra 23.04.2022

Det finns mycket sanning bakom uttrycket vi blir den vi är genom andra. I barndomens tidiga år får vi höra vad omgivningen tycker om hur vi är. Många gånger sitter dessa "sanningar" i också i vuxen ålder. Vi tänker tillbaka på hur vi är och vi vågar kanske inte alltid frigöra oss från dessa sanningar, Vilket många gånger hindrar oss från att ta steg ut i det okända. Man ska vara "lagom" och passa in. Tro inte att du har något speciellt att komma med. Men sanningen är nog något helt annat. Att många människor har en oupptäckt potential. Oupptäckta områden i varje människas inre ödemark där potentialen vilar.

Jag tänker på min egen resa i livet som har tagit mig från ett mycket intressant arbete inom psykiatrin vidare till barnskyddsarbete för att slutligen (?) bli lärare och egen företagare. Detta skulle jag inte ha vågat utan all feedback och stöd från omgivningen. Vänner och bekanta har gett positiv feedback i den utsträckning att jag till slut började tro på min egen förmåga. Nu som då precis säkert som för alla smyger också mina egna tvivel sig på. Men då brukar jag tänka på omgivningens feedback. Och allt handlar inte heller om prestationer.

Mycket av det som jag har gjort har bara varit genom slumpmässiga val. Från början såg jag mig inte mig själv jobba inom psykiatrin. Men att våga testa olika saker har burit mig långt. Exempelvis när jag började undervisa år 2011 var jag mycket nervös. Har aldrig sett mig som en person som står framför en grupp och pratar. Och det var nog med mycket tveksamhet och tvivel som jag testade på undervisningen. I lågstadiet var jag alltid den som valdes sist i teaterstycken som skulle framföras på julfesterna. Och vad jag minns alltid den som hade minst repliker.

Idag upplever jag mig lyckligt lottad. Jag får dagligen träffa ungdomar och få lära ut olika saker samt på kvällarna träffa familjer som behöver stöd. De bästa arbeten som man kan ha.

Har du någon gång funderat på din egen potential? Det är lätt att fastna i negativa tankar och vi är experter på att "skjuta" ner oss själva med vår inre kritiska röst. Har du någon person i omgivningen som ser din potential? Fundera på detta. Om det inte finns någon så säg åtminstone till dig själv att du är värdefull. Hur ser du på dig själv? Hur skulle du vilja marknadsföra dig själv?

Vi blir den som vi är genom andra.

Minnen 13.02.2022

Anders Hansén beskriver i sin nya bok "depphjärnan- varför mår vi så dåligt när vi har det så bra" hur det fungerar med våra minnen. Våra minnen behöver vi för att kunna överleva inte för att minnas saker och ting. Minnena har inget med det förflutna att göra utan det är hjärnans sätt att kunna hjälpa oss här och nu. I varje ögonblick som vi lever tar hjärnan fram minnen för att kunna vägleda oss. Den plockar fram det minne som den tror att du har mest hjälp av just då.

Att vara traumatiserad betyder att hjärnan fortfarande tror att traumat pågår. Exempelvis plågsamma minnesbilder från traumat återupprepas gång på gång. Dålig sömn, minnesbilder från händelsen är vanligt vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Hjärnan väljer vad som ska minnas och gör sitt val medan vi sover. Under sömnen och speciellt då under djupsömnen sorterar den bland dagens händelser och väljer vad som ska sparas. Detta blir till minnen och resten slängs bort. Hjärnan lagrar i första hand minnen som den tror att vi behöver för vår överlevnad. Särskilt då minnen som är kopplade till hot och faror. Om vi upplever en händelse som känslomässigt stark så signalerar hjärnan att denna händelse är viktig för vår överlevnad. Därför lagras minnen från obehagliga händelser.

Varje gång som vi kan plocka fram ett minne för att prata om det blir minnet mindre och mindre hotfullt för oss. Att i ett tryggt sammanhang kunna prata om den traumatiska händelsen fyller samma funktion som om man verkligen skulle kunna återvända till just platsen och tidpunkten för händelsen.

Svåra minnen kan också ge svår ångest. Frågan är när ska man söka hjälp för ångesten? När ångesten blir så svår att den begränsar ens liv, då behöver man hjälp. Hur mycket ska man prata om svåra minnen? Där brukar jag tänka att så mycket som möjligt. Och när man tycker att man har gjort det tillräckligt då ska man göra lite till. Genom att prata om ångestframkallande minnen omformas de men det tar tid. Det finns också andra metoder än att prata. Exempelvis att rita, att se på fotografier, att läsa något om detta som finns exempelvis på sociala medier. Speciellt detta upplever jag fungera bättre med ungdomar.

Vi behöver alla kunna sluta fred med våra minnen så att de inte spökar för oss.

Att invänta sig själv 04.01.2022

Efter jul- och nyårsledigheterna har de flesta av haft möjligheten till avkoppling och vila. Att bra vara och ta dagen som den kommer kan kännas skönt ifall livet har varit stressigt. De yttre förutsättningarna som vi lever i med tanke på den eviga pågående pandemin leder också till stress. En stress som mest hela tiden gnager under ytan. Vid vila återhämtar sig kroppen och psyket får en chans att bearbeta intryck och händelser som vi har varit med om. Det är också så att i vilan föds kreativiteten. Alla har nytta av vila för det är just i vilan som du har en möjlighet att reflektera kring olika saker.

Det finns en stor risk att du går miste om vackra saker i tillvaron om du ständigt lever med stress. Det finns ett begrepp som heter förundran också en bra bok som heter samma sak. Förundran innebär att kunna märka de små vackra tingen i tillvaron. Exempelvis en fin solnedgång. Som en övning kan du under en vecka varje dag skriva ner tre saker under dagens lopp som har väckt din förundran. Du kommer att kunna se mönster och bli förvånad över allt det fina som finns i tillvaron. Du kan testa.

Det finns en intressant berättelse om några afrikanska bärare som bara efter några timmar vandring stannade vid en flod. Dessa fick då frågan att hur kan ni vara trötta efter bara såhär kort tid. Bärarna svarade " Nej sir, vi är inte trötta. Det är bara det att vi har rört oss väldigt snabbt och lämnar vår själ bakom oss. Nu vill vi vänta för att låta själen komma ikapp igen"

Genom självprat kommer det att bli lättare för din själ att komma ikapp dig. Du kan ställa dig frågorna " Hur har denna dag varit" "Vilka känslor har du haft" "Vad var din första tanke som du tänkte när du vaknade" "Hur kände du under dagen gentemot dig själv" " Hur kändes det i olika relationer". Det är riktigt bra om du kan skriva ner dessa svar i ett häfte.

Under denna ledighet har jag själv också fått invänta min själ men nu känns den att den är rätt nära...........

Ungdomars självkänsla 21.08.2021

Ungdomarna behöver vuxna som verkligen tror på dem. Hur ofta fastnar vi vuxna i klagomål? Det är lättare att fokusera på det som inte fungerar istället för att sätta fingret på det som ungdomarna verkligen gör bra. Och ungdomarna gör väldigt bra saker mest hela tiden.

Det är därifrån arbetet ska påbörjas. För vem vill inte höra det positiva? Att man är bra, att man har gjort eller gör bra saker.

Det är också viktigt att ge ungdomarna tid och utrymme för växt. Då menar jag den mentala tillväxten. Den mentala tillväxten kan endast ske i en trygg omgivning. Och det är på de vuxnas ansvar att bygga den trygga omgivningen. Inlärning, kunskap och förtroende föds i denna omgivning. Fundera när du har haft ett bra möte med en ungdom varför det blev lyckat? Kunde du på något sätt förmedla det positiva till ungdomen. Var det just något som du sa? Var det hur du var i ditt bemötande?

Ungdomarna är nog rätt trött på att höra att de bara sitter på skärmar och orkar inte göra något annat. De allra flesta ungdomar är mycket kloka och fina personer. Många ungdomar har hört från omgivningen att de är jobbiga. Så många gånger att denna profetia har gått i uppfyllelse. Då är det viktigt att säga till dessa "för mig är ni ett oskrivet blad", "jag ser endast de positiva sakerna" som ni utstrålar. Nu är det upp till er att bevisa detta.

Ungdomarna speglar sig i det som händer i familjen. Vilka värderingar har vi i familjen? Vad vill vi ge till våra ungdomar? Ungdomarnas självkänsla byggs från vad som pågår i familjen. Finns det plats och utrymme i familjen? Får den unga vara sig själv? Pratar man om känslor i familjen? Ser man verkligen varandra på ett djupare plan? Finns det mental trygghet i familjen?

Ungdomarna speglar sig också i sina kompisar. Att ha kamrater och goda vänner är det mest viktiga för en ungdoms mentala utveckling mot vuxenlivet.

Du kan exempelvis vara en person som har en stor betydelse i en ungdoms liv. En lärare i skolan, en ungdomstränare, en dragare av annan hobbyverksamhet för att inte tala om hur du kan påverka dina egna barn. I dessa positioner har du en stor påverkningsgrad på ungdomen. Många gånger är man inte medveten om detta. Utan det kan först bli synligt om när du berättar för ungdomen att denna gång är den sista som vi träffas för att jag har fått ett nytt arbete.

I mitt arbete som lärare har jag fått träffa många fina och kloka ungdomar genom åren.

Vi ska komma ihåg att ungdomarna är fina och små kloka människor.

Det är inte alltid som vi tror 12.07.2021

Allt som oftast är vi rätt snabba på att sätta etiketter på andra människor och företeelser som vi möter. Vi tror att vi vet men det är inte alltid så att "sanningen" är det som syns utåt. Människan är en rätt förutsägbar varelse. Bara genom att vi tenderar att tro att vissa mönster upprepar sig. Därför är vi säkra på att just nu tänker vi rätt.

Vår egen självkänsla stärks också genom att vi kan se det goda hos andra människor. Detta är något som kan tränas upp. Tänk dig att börja i liten skala. Träna att gå en timme utan att klaga på någon eller något. Efter detta träna dig att gå en hel dag utan att klaga. En övning i mental träning. Du ska få se att detta har en större inverkan på ditt mående än vad du skulle kunna tro.

Det hör till människans natur att störa sig på andra, att döma andra. Detta gör alla och det hör liksom till spelet människor emellan. Men detta kostar också energi. Energi som vi skulle kunna sätta på annat istället. Du kan också träna upp förmågan att inte gå med i detta. Det finns också en lösning på problemet. Att lära sig att tycka om andra precis som de är. Att tänka att alla människor som jag möter kan lära mig något. Om du också tänker på dem som du har mött märker du att dessa människor nog har lärt dig en hel del.

Felaktigt tror vi också att vårt sätt är det enda rätta.

Att alltför fort låsa oss vi det som vi tror gör att vi missar det viktiga i mötet med andra människor. Den andra människans äkta natur går oss förbi.

En riktigt fantastisk vecka 06.06.2021

Den lediga tiden på året ligger framför de flesta av oss. För det mesta har vi för höga förväntningar när det gäller hur ledigheten ska bli, allt vad vi behöver hinna med o.s.v. En semester innehåller också många regniga dagar. Vi har också en tendens att vilja ha allt på en gång. Ett säkert sätt att misslyckas. Sedan tror vi felaktigt att det är fel på oss själva fast det egentligen är fel på vårt system. Ta småsteg i början. Om du har bestämt dig för att skriva en bok och en sida per dag. Efter ett år har du redan skrivit 365 sidor! Men om du börjar med att tänka att du ska skriva tjugo sidor per dag och misslyckas efter första dagen. Då lägger du garanterat ner projektet. Det är inte hur mycket som du gör som räknas. Det som räknas är att du gör något.

Du kan exempelvis bestämma dig för att nästa vecka ska bli en helt fantastisk vecka. Hur vill du då nästa söndag titta tillbaka på denna vecka? Du behöver redan nu bestämma dig vad som skulle behöva ha hänt för att du nästa söndag ska kunna tänka "woah detta blev en bra vecka".

Du behöver också fundera på följande: Vilka konkreta handlingar behöver du göra? När ska de göras? Schemalägg också hur du ska gå tillväga. Fundera också på om du skulle sluta med en sak denna vecka. Vad skulle detta kunna vara? En sak som du slutar med som skulle förbättra din livskvalitet och ta dig närmare den personen som du skulle vilja bli. Första dagen sätt ner femton minuter på dessa frågor. Sedan fem minuter per dag. Nästa söndag utvärderar du veckan i femton minuter.

Hur ska du kunna uppehålla denna positiva förändring? Vad krävs det av dig för att du inte ska falla tillbaka i det gamla.

En fantastisk vecka har en individuell betydelse för var och en av oss. För någon kan det vara att få vakna upp till fågelkvitter varje morgon.

Det är du som bestämmer hur du vill ha det. Varje ny dag är också ett oskrivet blad.

Skriv redan nu in i din kalender. Söndagen 13.6 ska jag utvärdera denna vecka.

Konsten att lyssna på riktigt 21.03.2021

Att lyssna till någon annan människa kan inte vara så svårt tror de flesta av oss. Men det är så mycket som kan störa lyssnandet. Vår oförmåga att verkligen vara i stunden. Många gånger tar det bara ett par sekunder så börjar vi tänka på vad vi ska svara. Vi vill också avbryta, fylla i vad vi tror att motparten ska säga, komma med motargument. Vi gör något annat medan vi lyssnar med ett halvt öra. Efter några sekunders lyssnande på någon annan har vi redan tappat fokus och koncentration.

Vad är skillnaden i att lyssna och att lyssna på riktigt? Du kan själva tänka dig in i sådana situationer när du har mött någon som har gett dig full uppmärksamhet.

Alla kan lyssna men kan alla lyssna på riktigt? Nej, alla kan inte lyssna på riktigt men alla kan lära sig denna konst. Men då måste viljan och motivationen finnas. Många av oss är också rädda att inte bli hörda ifall vi lyssnar mycket intensivt.

I detta finns en paradox för det är precis tvärtom. Arr kunna lyssna med närvaro är en förutsättning för att bli hörd. Människor lyssnar när en sådan person tar till orda. Chansen att bli hörd ökar om den andra först har upplevt sig lyssnad till - på riktigt lyssnad till!

Närvarande lyssnande ger information om den som pratar. Om hur personen tänker, känner och mår. Psykologins fader Carl Rogers menar att människan är rädd för verkligt lyssnande eftersom vi när vi verkligen lyssnar till den andra riskerar att förändra oss själva. Det är risken med närvarande lyssnande eftersom du lyssnar utan att förbereda ditt försvar. Du argumenterar inte tillbaka trots att du hör något som du uppfattar som kritik. Du lyssnar för att kunna förstå. Du är bered att förändras av din partner.

Närvarande lyssnande kräver både empati och mod. Empati att kunna sätta dig in i partnerns situation och mod för att våga så nära din partners upplevelse som möjligt.

Ytterligare en djupare nivå i närvarande lyssnande är att du helt och fullt ut hör vad din partner säger men också att du kan delta i hennes känslor.

Exempelvis kan det se ut såhär:

- Jag har haft en riktigt jobbig dag idag. Det känns som jag blev orättvist behandlad av förmannen

- Du har haft en tuff dag och det låter verkligen som om du är ledsen för detta. Jag vet hur mycket du uppskattar ditt arbete och kan se hur du lider

Du speglar här innehåll och känslor genom din känslomässiga närvaro. Du lever dig in i din partners situation och försöker känna dig in i hur det kan kännas för hen.

Nästa gång du lyssnar till din partner öva dig på att lyssna till vad hen säger. Gör ett försök att höra mer än orden. Öva att sätta stopp för ditt inre och istället ge rum för din partner. Om du verkligen övar detta kommer sättet att bli enklare med tiden.

Många par tror felaktigt att de är bättre på att lyssna än vad de egentligen är. Många tror att de verkligen kan förstå sin partner men de saknar förmågan att kunna förstå vad partnern egentligen menar. De missar nyanserna i vad som blir sagt. En känsla är fullbordad om den kan återberättas av motparten.

Öva dig på att lyssna. Det finns en regel kring lyssnandet: ju högre puls du har desto sämre lyssnare är du. Öva dig att vara medveten om din puls i kommunikationen. Om den är över 100 lönar det sig med en paus- time out.

Testa detta idag och se hur det känns. Det kan vara början på något nytt.

Vad är resiliens 07.03.2021

Resiliens uttalas resiljens är en slags motståndskraft eller återhämtningsförmåga. Psykologisk resiliens är en individs förmåga att kunna hantera stress, motgångar och trauma. Med en bra motståndskraft kan det vara så att människan överhuvudtaget inte alls reagerar på det svåra som har hänt.

Resiliens kan också kallas "posttraunatisk tillväxt". Ifall människan blir utsatt för stress leder det till en bättre förmåga i framtiden att möta och handskas med stress. Resiliens är en process och inte en konstant egenskap. Genom att vi går igenom svåra saker i våra liv kan också resiliensen växa.

Forskning kring begreppet visar klart och tydligt att människas förmåga till resiliens beror på hennes förmåga att interagera med omgivningen för att främja välbefinnande. Samtidigt får hon också ett skydd mot riskfaktorer. Skyddet kan bestå av individuella copingstrategier, stöd från familj och släkt eller stöd från skolan eller arbetsplatsen. Resiliens är summan av att när många olika skyddsfaktorer samverkar.

Man har inte helt kunnat slå fast genom forskning hur stor andel av motståndskraft mot svåra upplevelser som är genetisk. Det finns stora skillnader mellan människor i deras medfödda förmåga att hantera påfrestningar. Genom olika metoder kan vi stärka vårt inre jag för att kunna få en känsla av kontroll över livet.

Forskningen visar också att det egna förhållningssättet till en svår situation är avgörande. Att gå igenom en traumatiserande upplevelse behöver inte automatiskt leda till en känsla av vanmakt. Hur vi upplever en händelse bestäms inte av det objektiva skeendet utan av den psykologiska utvärderingen som vi gör av händelsen i efterskott. Vad har vi lärt oss?

Den amerikanska psykologen Edith Grothberg anser att alla behöver få en påminnelse om vilka styrkor de har. Hon uppmanar människor att odla sin motståndskraft genom att tänka enligt dessa punkter:

JAG HAR: Tänk på vilket stöd du har, exempelvis dina relationer, dina rutiner och den struktur du har i vardagen. De regler du har i vardagen, de regler du lever efter och de förebilder du har.

JAG ÄR: Tänk på vem du är. Exempelvis på att du är en person som har hopp och tro. En person som bryr sig om, en person som kan vara stolt över sig själv och som har inre styrkor som kan utvecklas.

JAG KAN: Tänk på vad du kan göra. Exempelvis att du kan kommunicera, lösa problem. Söka goda relationer, bedöma andras avsikter. Att du kan skaffa dig alla mellanmänskliga färdigheter och problemlösningsförmågor som går att förvärva.

Man kan utveckla sin egen motståndskraft med enkla och vardagliga knep.

Var aktiv och var i rörelse, var social, be om hjälp, var också ett stöd till andra.

Andra metoder är att medvetet utveckla ett flexibelt sätt att hantera motgångar. Identifiera också dina positiva känslor och erfarenheter som ger dig välbehag. Njut av naturen. Naturen är en underskattad faktor för välbefinnande.

Resiliens är inget som är medfött utan det handlar om ett beteende, inre och yttre styrkor, tankar och handlingar som vi alla kan utveckla. Detta betyder att det finns hopp för oss alla att kunna träna upp detta.

JAG HAR JAG ÄR JAG KAN

Hur motivera barn och ungdomar 28.02.2021

Hur man motiverar barn och ungdomar som inte egentligen är intresserade är en intressant fråga. Frågan får jag också nu som då. Inom skolvärlden har en rätt ny trend dykt upp. Barn som inte överhuvudtaget är intresserade av något skolämne. De s.k hemmasittarna ökar i samhället. Detta är barn som överhuvudtaget inte går till skolan. Coronapandemin med nedstängda skolor tidvis är också ett oroväckande fenomen. Barn och ungdomar som faller av kärran. Barn och ungdomar som loggar in online på morgonen men som sedan somnar om och låter mötet stå på. Jag tror att barnens bristande motivation i skolan mycket beror på skärmarna. Detta låter som ett utnött tema. Jag upplever att barnen finner det omotiverat att producera saker och ting på egen hand. Tempot är långt ifrån vad som är vanligt i "skärmvärlden". I förlängningen kan detta fenomen leda till en ökad marginalisering bland ungdomarna. Ungdomar som faller mellan stolarna. Får varken utbildning klart eller lyckas få ett arbete.

För att kunna motivera barnen och ungdomarna gäller det för oss vuxna att ställa oss frågan: När fungerar kommunikationen bäst med barnen? Att försöka hitta mönster i detta. Utifrån detta bestäm dig när du ska prata med ditt barn. Ställ inte heller för många "tunga" frågor som handlar om varför, speciellt inte före barnet ska somna. Låt istället barnet berätta med öppna frågor. Att hjälpa barnet att hitta sin motivation grundar sig på att barnet tror på sin egen förmåga. En övning som man kan göra med barn och ungdomar före de somnar är ha dem att fundera på att vad som inte har varit så bra idag och efter detta vad som har varit bra och hur de har lyckats med detta. Detta är en mycket effektiv övning för att stärka barnens och ungdomarnas självkänsla.

Självkänslan är grunden för att barnet ska känna sig motiverat. Barnet måste få känna att det kan lyckas. Omgivningens positiva bekräftelse är nyckeln till detta. En annan viktig aspekt är tryggheten för barnet. Man kan säga att tryggheten och självkänslan går hand i hand. För motivationens skull är det också viktigt att barnet får själv vara med och bestämma. Medbestämmande ger barnet självförtroende och känslan av de blir sedda. Att barnen själv får formulera målen.

Motivation kan vara något som är svårt att förstå för barnet. Delområden för barnets motivation är följande: morötter, glädje, motivation, självkänsla, individen, trygghet, medbestämmande, gränser. Om du förälder har dessa områden i kikarsiktet kommer du att komma långt.

Utifrån självbestämmandeteorin handlar det om att skapa en miljö där barn och ungdomar upplever känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet då kommer också motivationen. Autonomi handlar om att de unga kan uppleva att de har valmöjligheter. Kompetens betyder att de unga vill känna sig duktiga och att det behöver få höra detta från omgivningen. Tillhörighet betyder att de unga har meningsfulla kontakter. Speciellt ungdomarnas sociala nätverk av kompisar är det absoluta viktigaste för deras mentala utveckling och orientering mot vuxenlivet.

Fundera på hur du kan stärka motivationen hos de barn och ungdomar som du möter.

Mörkermanifestet 21.02.2021

Fick för en tid sedan en intressant bok i present. Boken heter Mörkermaninfestet skriven av Johan Eklöf. Den handlar om hur världen har blivit mer upplyst med konstgjort ljus, och hur detta påverkar oss. Ljusföroreningar har b.la lett till att flyttfåglarnas navigering och insekternas pollinering störs. Boken handlar också om vårt behov av det naturliga mörkret och vikten av att den uråldriga rytmen har sin gång- både för den biologiska mångfaldens skull och för människans välbefinnande.

Han beskriver också betydelsen av god nattsömn. Återkommande sömnproblem kan leda till kronisk stress och depression. Kroppen går in i en ond spiral där stress och störd sömn går hand i hand. Miljontals människor äter antidepressiv medicin.

Mina egna tankar om detta är att behöver verkligen alla dessa äta medicin eller skulle de på något annat sätt kunna få lika bra hjälp? JA det tror jag skulle kunna lyckas. Jag upplever att medicin skrivs ut för lättvindigt idag. Brist på andra stödåtgärder gör så att professionella ordinerar medicin. Dessutom är också läkemedelsindustrin en miljardindustri.

Eklöf tror att vi inte kan bota nedstämdhet genom att minska det elektriska ljuset men att vi ökar förutsättningarna för bättre sömn. Det viktiga är att ljuset varierar under dygnet så att melatoninhalternas vågor kan komma och gå i jämn takt. Blått ljus på dagen rött ljus på kvällen.

Mina egna reflektioner kring detta är: bättre nattsömn skulle kunna bryta många stresscirklar för många. Sömnen är något som vi har en tendens att fuska med. Vi behöver bli bättre på att verkligen förstå betydelsen av regelbunden god nattsömn och prioritera detta.

Ett annat världsproblem är fetma. Fetma har många olika orsaker. En orsak är konstant låga nivåer av hormonet leptin. Hormonet håller koll på vårt energiförråd genom att aktivera eller minska hunger och aptit. Låga nivåer av leptin beror på att melatonincirkeln bryts. Med andra ord lyser vi oss feta. Melatonin styr också hormoner och processer som är viktiga för vårt immunförsvar. Forskning visar att skiftesarbete ökar risken för tumörbildning. Melatonin bidrar till att hämma tumörer och om den biologiska klockan störs så ökar riskerna för tumörer.

Genom störd dygnsrytm och oregelbunden nattsömn blir vi således mera mottagliga för sjukdomar utifrån.

Sällan tänker man på att ljuset har så stor betydelse för vårt välbefinnande. Världen är verkligen upplyst och det är svårt att hitta mörka platser i vår tillvaro. Mörka platser där det också är tyst. Jag kan också tänka mig att det artificiella ljuset påverkar människan mycket.

Vi har vandrat en lång väg från stenåldersmänniskans tillvaro i mörkret till den moderna människans liv i det artificiella ljuset. Kommer vi framtiden ha ett större behov av mörkret? Kanske framtidens turism kommer att handla om resor till mörkret?

Familjeagentens förhållningssätt 13.02.2021

Vad menas med familjeagentens förhållningssätt? Jo, jag ska berätta lite om mina egna riktlinjer när det gäller att arbeta med familjer.

Varje familj har åtminstone något, fast en enda sak som de är bra på. Något som verkligen fungerar. Ifall familjen under en lång tid levt i en problematisk tillvaro har de ofta svårt att kunna se detta klart och tydligt. Det goda drunknar i det problematiska. En av de första frågorna som jag ställer till familjen ser ofta ut såhär:

• Kan ni berätta vad är ni bra på?

Familjerna blir alltid lika förvånade då jag inte vill veta om deras problematik. Varje människa vill höra det positiva och dessutom tror jag att detta är ett säkert sätt att bygga förtroende till familjen.

Sedan är det också viktigt att höra varför de tror att man kommit just till dem.

• Vad har fört mig hit?

Utifrån deras svar börjar arbetet.

Att kunna dela upp familjen i olika konstellationer är också av stor betydelse. Allas röst och åsikter behöver få komma fram. Man pratar också på olika sätt i olika konstellationer. En som har varit tyst när hela familjen är samlad kan vara mycket vältalig på tumanhand med "familjeagenten". Brukar berätta detta direkt till familjerna att jag delar upp dom nu som då och varför jag gör det.

Engagemang och nyfikenhet från min sida. Att vilja lära sig mer om familjen. Att vilja ta reda på så mycket som möjligt för att kunna förstå familjens historia och väg. Att vara aktiv och ställa frågor och ifrågasätta sina egna hypoteser nu som då.

Att komma till familjen som ett "blankt papper" är något som jag också är noga med. Man påverkas av allt som man vet på förhand. Det som jag egentligen vill veta är familjens adress så att jag kan sätta in den på min gps. En förhandsinställning om någon kan vara svår att ändra på.

De flesta familjer har de resurser som krävs för att få problematiken på rätt köl igen. Det gäller bara för dem att återupptäcka sina resurser. Det gäller att kunna stärka familjen i detta och höja deras självkänsla och självförtroende. De flesta människor som man möter är väldigt kompetenta på att vara människa och expert på sitt liv.

Det kommer inte att fungera att komma utifrån och säga "gör såhär så ordnar sig allt". Det gäller att få tag i vad som fungerar just för denna familj.

Sedan tycker jag inte heller att det är förbjudet att använda humorn nu som då. Upplever att humorn lättar på spänningar, gör familjen mera avslappnad.

En viktig sak är lyssnandets konst. Jag tycker själv att lyssnandet är underskattat. Man tror många gånger felaktigt att man måste leverera svar som hjälper klienten direkt. Att visa närvaro genom att lyssna upplever jag är en av hörnstenarna i mitt eget arbetssätt. Oftast märker klienterna om man är bra på att lyssna. Många uppskattar även att man lyssnar. De känner sig sedda och bekräftade.

Sist och slutligen kan jag konstatera att jag har ett mycket givande arbete. Under årens lopp har familjerna också lärt mig mycket. Jag är ödmjukt tacksam över att få utföra detta arbete.

Det goda föräldraskapet 23.01.2021

Denna vecka har jag funderat mycket på vad det goda föräldraskapet betyder. Knappast kan man beskriva det med ett ord, ett begrepp. Nej, det innehåller mycket mer än det. Är det goda föräldraskapet att vi har ett föräldrasjälvförtroende? Vi litar på vår förmåga att vara förälder, att vi har en grundläggande känsla att vi gör mer rätt än orätt? Många föräldrar litar inte riktigt fullt ut på sin förmåga. Innerst inne vet dom och tänker rätt men behöver bekräftelse på detta.

När tappade vi bort denna förmåga?

Föräldraskapet kräver mod. Att vi vågar lyssna till oss själva och vågar lita på våra beslut. Väljer vi inte att vara modiga tar vi inte heller ansvar för föräldraskapet fullt ut.

Mod att stå stadigt när det blåser och man prövas. Mod innebär att man vågar gå på nya stigar och utmana sig själv. Föräldraskapets mod innebär att man också vågar utmana sina egna föräldrars föräldraskap.

Forskning tyder på att ungdomar inte helt litar på dom vuxna längre. Många vuxna ser också barnen som något som hindrar dom i sin egen utveckling. I samhället råder de en farlig individualistisk utveckling. Föräldraskapet har blivit en bisyssla där man nu som då gör insatser för att döva sitt dåliga samvete. Men det blir aldrig kontinuitet i de hela.

De flesta ungdomar önskar också mera vuxna personer i sina liv. Vuxna som de kan anförtro sig åt. Vi är rätt bra på att ta hand om barnens fysiska och grundläggande behov såsom föda, näring, vila och sömn. Däremot har vi blivit sämre på att ta hand om de andliga och mentala behoven som de unga har.

Som förälder förlorar man inget om man kan be sitt barn om förlåtelse. Tvärtom ser barnen upp till sådana föräldrar. Därtill lär man barnen en viktig modell som heter förlåtelse. Många föräldrar tror att man tappar sin auktoritet om man ber om förlåtelse inför sina barn.

Men visst finns det hopp för föräldraskapet!  Vi är medvetna om vad vi behöver arbeta med.

I det goda föräldraskapet existerar den gränslösa och okomplicerade kärleken till barnet. Barnet får den trygghet som leder till att det kan växa upp och bli en fin människa som inte behöver prestera utan får vara sitt genuina jag. Många föräldrar kan ge detta till sina barn men för att det ska kunna vara möjligt måste föräldern även älska sig själv och sin partner. Föräldrarna måste kunna acceptera både sina goda och negativa sidor och införliva dem som en del i sin egen person.

Vi behöver sätta undan tid och vilja för att kunna vara nyfiken för barnens värld. Barnen och ungdomarna behöver få den känslan av att här finns det faktiskt en person som bryr sig och som är intresserad av mig. För att kunna ge barnen goda värderingar behöver vi ta denna tid. Vi måste vara genuint intresserad av detta uppdrag också. Vi kan inte bara låtsas. Sådant ser barnen igenom. Vi kommer att möta motstånd också i detta uppdrag- barnen kan be oss försvinna fort som bara den. Men så småningom kommer vi att lyckas och barnet märker att vi inte ger oss så lätt. Barnen kommer att tacka oss- kanske i den stunden som de själva träder in i föräldraskapet? Men främst kommer anknytningen och relationen till barnet att tacka oss.

I växelverkan med barnet kan modet födas. Barnen är frispråkiga och deras kärlek till sina föräldrar är gränslöst. Barnen överger sig främst i första hand före de tar risken och överger sina föräldrar. Barnen ger oss hela tiden feedback och signaler att vi gör det rätta i vårt föräldraskap. Detta leder också till att vårt mod växer.

Det goda föräldraskapet är som en eld som alltid brinner.

Men jag tror på hur pulsen i kroppen
Saktar ner och lägger sig till vila
När du somnar bredvid mig
Och vaknar nästa dag

Däggdjur- modifiering

JOMO är en skön upplevelse 09.01.2021

De flesta av oss och kanske speciellt ungdomarna känner till förkortningen FOMO (Fear of missing out). Detta betyder precis ordagrant att man är rädd att gå miste om något. Människor som "lider" av denna åkomma har ständigt ett enormt stresspåslag när de tror att de tänker missa något. FOMO kan drabba oss på många olika plan exempelvis vad det gäller aktiviteter, vänner, något på arbetet o.s.v. Man kan också lida av FOMO med anknytning till den digitala världen. Att ständigt ha koll på vad som händer på facebook, twitter, instagram och så vidare. Att direkt kunna svara på varenda avisering. Att vara anträffbar till vilket pris som helst.

I november köpte jag en gammal hederlig väckarklocka med mycket ljud. Jag har alltid sovit med mobilen på nattduksbordet men irritationen har växt i takt med att den också aviserar om allt möjligt nattetid. Exempelvis pinterest aviserar kl. 05.35 att dessa pins kan bli mina för en liten slant. Vad är pinterest egentligen? Mobiltelefonen har jag använt som väckarklocka. Jag vet att man kan stänga av aviseringar men jag vågar liksom inte chansa med något sådant. Risken kanske finns att allt ljud stängs av. Jag har inte 100 procent förtroende för min telefon.

Nuförtiden vilar min telefon i köket under natten, helt ljudlös. Detta känns mycket skönt. Under mitt tidigare verksamma yrkesliv inom psykiatrin hade jag en Nokia 3310. Det blev ett muntert skämt på min arbetsplats och något som jag gärna bjöd på.

Människor som lider av FOMO har inte kontakt med sitt inre utan de styrs av ytliga saker utifrån. De fyller sitt inre tomrum med saker som tillfälligt kan ge glädje men i förlängningen leder det till att de bara blir tommare och tommare. Sådana människor är livrädda att någon ska avslöja deras ytlighet. Därför gör det allt för att kunna framstå som populära och betydelsefulla personer. Så framgångsrikt att detta har blivit en sanning för dem. Många av dem skulle helst vilja lägga ner detta spel men tyvärr kan de inte något annat. Försöker de något annat kommer ångesten och oron som ett brev på posten.

Men håll ut för det finns hopp! Ett uttryck som definitivt är mindre känt är JOMO. Detta betyder JOY OF MISSING OUT, alltså glädjen att kunna missa något. Vi kan inte vara med på allt, vi kan inte hålla koll på allt. Men det mest viktiga är att vi inte behöver leva med åkomman FOMO för att bli lyckliga. Våra relationer, vår hälsa och vårt inre mår betydligt bättre av JOMO. Det är dags att börja säga nej till saker som inte har någon betydelse för dig. Det är kanske inte viktigt med olika inbjudningar. Viktigare är att stänga av omvärlden för att för en stund kunna vara närvarande med din familj eller din partner. Det finns hopp om tillfriskning från FOMO. Börja i småsteg. Kanske kan du också investera i en högljudd väckarklocka?

Att göra bokslut 29.12.2020

År 2020 går mot sitt slut. Det mesta har nog blivit sagt om detta år som går till historien. Vem hade trott 31.12.2019 att året 2020 skulle bli såhär? Jag kommer själv ihåg att jag tänkte på sportlovet " Jaha tydligen har en lite värre förkylningsepidemi brutit ut i Kina" Sju månader senare har vi facit i vår hand.

Nu är det dags att göra bokslut över året som trots allt håller på att ta slut. Var och en får fundera: Vad har varit bra och mindre bra? Vad har livet fört med sig? Vad nytt har öppnats? Eller kanske på helt andra frågor?

Vissa av oss har gjort stora beslut som förändrats deras liv. En del har kanske varit tvungna att ta stora beslut mot deras vilja. Vissa av oss har bytt arbete, antagit nya utmaningar, gått tillbaka till något tryggt, träffat nya bekanta, fått examen o.s.v. Alla har lyckats och misslyckats i olika repriser. Många av oss har också fortsatt i gamla hjulspår. Eller ett år av lite mer än allt?

Mycket har hänt också i mitt eget liv under året. Jag har fått äran att träffa nya människor som lärt mig mycket. Bekantskaper som jag hoppas kommer att bli bärande in i framtiden. Jag har vid sidan av ett annat arbete fått chansen att göra detta "terapiarbete" som jag tycker så mycket om. Jag har nu som då gjort mindre lyckade saker under året men alltid vågat gå lite längre. Vilka människor har du träffat som gjort ett avtryck på dig?

Det är viktigt att vi kan införliva de mindre bra sakerna med det goda som vi gjort. Endast på det sättet kan vi bli en hel, fullständig människa. Det mentala bokslutet är en del av oss. En del som är viktig för att vi ska kunna må bra och fungera i olika relationer. Att nu i slutet av året kunna se tillbaka och bli påmind om det goda som året fört med sig.

Ett mentalt bokslut har också mycket att göra med förväntningar. När vi ser tillbaka på året ser vi samtidigt de förväntningar som vi hade i början av året. Vi jämför de förväntningar som vi hade då med verkligheten.

I slutet av året brukar jag också ha som vana att köra ett lass med skräp till återvinningsstationen. Det känns också som jag skulle städa och reda upp mycket mer än skräpet.

Att sortera sopor ett sätt att göra bokslut?

Ett riktigt gott nytt år 2021!

"Var aldrig rädd att gå för långt för där ligger sanningen"

Marcel Proust

Vi kan alla vara hjältar 19.12.2020

Poplegenden David Bowie sjunger i sin låt heroes "we can be heroes just for one day". Låten handlar om att allt är möjligt om vi får vara hjältar bara för en dag. Bowie fick idéen till låten när han såg ett ungt par kyssas vid Berlinmuren.

Vi behöver alla få vara hjältar och känna oss lyckade nu som då. Ja, faktiskt behöver vi detta rätt ofta. Speciellt i dessa tider.

Att vara hjälte ser väldigt olika för oss. Hjälte för en person kan vara att vinna OS-guld medan hjälte för en annan innebär att få en gyllene stund med sitt eget barn. I denna stund kan det kännas som om man på ett djupare plan får kontakt med sitt barn. Man kan se glädjen i barnets ögon och man får känslan av att detta gjorde jag bra. Detta vill jag göra på nytt!

Fundera på: Vad innebär det för dig att vara hjälte i ditt liv? När har du senast känt dig som en hjälte?

På tal om barn. I barnens värld är allt möjligt och de kan göra vad som helst. De är verkligen hjältar varenda dag, varenda stund. I takt med att de växer upp går deras självförtroende förlorat. Tankar som "nej detta verkar svårt" smyger sig på. I växelverkan med vuxna har också barnet kanske fått höra " Ja, ja jag sa ju det , ingen vits att försöka". En intressant fråga sedan att fundera på är: I vilka forum är det som barnets självförtroende krossas? I familjerna? I skolan? Eller något annat ställe?

Jag har rätt nyligen fått ta del av glädjen hos en person som lyckats med något betydelsefullt för hen. Under samtalet fylldes jag med många positiva känslor. Denna person hade verkligen lyckats med att vara hjälte. Jag vet inte helt säkert vilken betydelse som hen sätter in i att vara hjälte. Kanske var det just den prestationen? Kanske är det något helt annat? Kanske är det just att kunna umgås med sina barn på ett djupare plan? Kanske den personen läser just detta och börjar fundera....

Har du en gång lyckats med att vara hjälte är det möjligt att göra det igen. Oftast är det våra tankar som hindrar oss från detta.

Hur skulle du kunna vara din egen hjälte just idag?

Vi kan alla vara hjältar i vår egna liv och vi behöver alla få den känslan.

Grounding 13.12

Den psykiska hälsan är grundpelaren för människan. Utan den eller brister i den psykiska hälsan har vi exempelvis svårt att fungera i olika relationer. Det är bekymmersamt att fundera på hur befolkningens psykiska hälsa kommer att vara efter coronan. Prognoserna visar tyvärr på en ökning av psykisk ohälsa och barnskyddsklienter. Tredje sektorns verksamhet med exempelvis Finfami har blivit allt viktigare i arbetet med psykisk ohälsa. Var och en kan också göra mycket för sitt eget mående.

En sak som man under den senaste tiden blivit viktigare är naturens inverkan på vårt mående.

Det finns ett begrepp som kallas grounding. Detta betyder förankring till jorden, att man är kopplad till jorden. Man kan också jämföra detta fenomen med avslappningsövningar. Undersökningar visar också på att det är ett effektivt botemedel mot stress och ångest. Vidare minskar den spänningar. Grounding är också lämplig under perioder när man upplever förvirring, rädsla eller sorg utan uppenbar orsak till dessa känslor.

En studie vid University of Carolina har också fått fram att grounding minskar inflammation samtidigt som den boostar immunförsvaret och man får en känsla av vitalitet och välbefinnande.

Hur går detta till då? Jo, grounding är ett direkt möte med naturen. Själva ordet betyder att komma i kontakt med marken. Om du känner dig lugnare när du går i skogen så kan man säga att du groundar. Grounding handlar om att bli en del av sin naturliga omgivning.

Här är en enkel övning: Ta av dig dina strumpor och skor. Gå till en plats med stenar, gräs eller sand. Gå sedan utan avbrott i tio minuter. Fokusera på känslorna du upplever i fotsulorna. Andas långsamt. Enligt forskning är din hud direkt i kontakt med jorden avslappnande. Det är en slags naturlig massage. Denna övning hjälper dig att återvända till ditt centrum.

En annan övning: Ta bort dina strumpor. Sätt dig på en stol. Ha dina fötter ordentligt placerad mot marken. Börja med att andas normalt. Fördjupa din inandning och utandning steg för steg. Efter några minuter ska du kunna fokusera all din uppmärksamhet på fotsulorna. Försök att lägga märke till alla sinnesintryck, markens form, fötternas temperatur o.s.v. Gör denna övning cirka tre minuter.

En tredje övning kallas 5-4-3-2-1- metoden. Börja med att ta några djupa andetag. Nämn fem saker som du ser runt omkring dig. Därefter stäng dina ögon och nämn fyra saker som du kan vidröra runt dig. Nämn sedan tre saker som du kan höra, två saker som du kan dofta och en sak som du kan smaka på. Ta din tid och ha inte bråttom.

Många människor har under året sökt sig ut till skogen, till olika vandringsleder. Många har redan sysslat med grounding utan att kanske tänkt på att detta fenomen verkligen existerar.

Människan har kanske en slags inneboende överlevnadsinstinkt som kommer fram i krissituationer? Vi leds automatiskt till sådant som gagnar människans överlevnad och vårt mående?

Grounding har också ett samband med förundranseffekten. Genom förundrar stärks b.la vårt psykiska mående. Dessutom om vi kan uppleva förundran så dämpas inflammationer i kroppen.

Detta är vår historia i ett större perspektiv 6.12.2020

En dag som denna går mina tankar till fosterlandet och vår livshistoria. Men också till den enskilda människans livsberättelse.

Vi har mycket att vara tacksamma för. Mycket som vi tar för givet.

Vi får leva och verka i ett tryggt och stabilt samhälle. Vi behöver inte vara rädda för att bli förföljda och förtryckta. Vi kan fritt uttrycka vår åsikt.

Vi har som självständig nation en ganska lång resa bakom oss. Efter kriget byggdes Finland upp igen och det var nog blod, svett och tårar som gällde. I många familjer och hem var tillvaron hård. Det tog länge innan krigsveteranerna fick upprättelse. Efter kriget sattes det lock på denna del av Finlands historia. Det var skamligt att prata om detta. Krigshjältarna mådde dåligt, många led av posttraumatiskt stressyndrom. Ständiga mardrömmar och flashbacks över död och förödelse.

Vi kan vara ödmjuka i känslan av att kunna se våra egna liv i detta sammanhang. Vårt land har en livsberättelse men vi har också var och en vår egen historia.

En människa som har luckor i sin egen livsberättelse är inte en hel människa. På samma sätt som de som mådde dåligt efter sina krigsupplevelser inte heller var hela människor. Det är viktigt för oss människor att kunna införliva både det svåra och det goda som händer i våra liv. Svåra saker som inte kan bearbetas tenderar vi att förtränga för att kunna bibehålla vår funktionsförmåga och psykiska hälsa. Man kan säga att vi är som en tryckkokare. Då trycket blir för mycket flyger locket av och allting blir synligt. Vi tror att vi kan förtränga men det svåra hittar alltid ett sätt att hinna upp oss. Förträngning tar också mycket psykisk energi av oss. Energi som vi skulle kunna sätta på något gott istället.

Endast om vi kan införliva och förstå det svåra som händer i våra liv kan vi bli hela. Detta är oftast en process för människa. Att kunna hitta mening och sammanhang i svåra upplevelser. Att bli vän med det svåra.

Det är också viktigt när man har många tunga saker i bagaget att få chansen att kunna skriva om sin egen livsberättelse till något positivare. Att kunna ge detta till sig själv är fantastiskt. Vi behöver alla kunna se vårt liv med "positiva glasögon".

Låt oss idag tända ett ljus för Finland men också för oss själva. För att just DU, just idag är här i ditt eget liv.

Trevlig självständighet!

Bekräftelse och betydelse 21.11.2020

"Ni vet ju att folk lätt blir osynliga om man skrämmer dem tillräckligt ofta", sa Tooticki och åt upp en äggsvamp som liknade en liten trevlig snöboll" Detta citat är hämtat ur berättelsen det osynliga barnet, mumintrollen. Det handlar om det osynliga barnet Ninni som flyttar in med muminfamiljen. Hon blir med hjälp av muminfamiljens omsorg och bekräftelse mer och mer synlig för varje dag som går.

Att bli skrämd är något som vi alla råkat ut för. Vi har någon gång mött en människa som velat sätta oss på plats. Vår känsla av litenhet och betydelselöshet är stark i sådana möten. Vi krymper verkligen till noll. Detta har kanske hänt när vi minst av allt annat att det skulle kunna ske. I exempelvis trygga relationer har vi plötsligt blivit "utsålda".

Vi behöver alla få vara betydelsefulla för någon annan. Bära på känslan och övertygelsen av att det verkligen är så. Om du intalar dig detta så kommer det också att bli så. Fundera och skriv ner tre personer som du är betydelsefull för! Fundera också på varför det är så!

Det osynliga barnet blev också betydelsefullt för muminfamiljen. Genom att de fick visa omsorg och bekräftelse lades ett varmt täcke av empati över familjen. Då man läser berättelsen kan man nästan känna lukten av värme och sympati. Precis så fungerar det också i verkliga livet. Vi växer också när vi kan bekräfta våra medmänniskor.

Även vuxna kan vara osynliga av olika skäl. Jag upplever att detta fenomen mycket har att göra med att man möter "icke- bekräftande människor" i tillvaron. Som inte ser oss som de vi egentligen är. Vi blir tvungna att spela roller för att bli synliga, ens för en kort stund. Roller som vi egentligen mår dåligt över. Men hellre vill vi smaka bara för en kort stund på hur det känns att vara synlig än att vara osynlig. Vi börja ställa oss frågan vem är vi egentligen utan mask?

Synlighet har också att göra med vår dolda potential som var och en bär på. Endast i samverkan med andra äkta och sympatiska människor kan vår potential bli synlig. Ingen annan kan ta ifrån oss den rätten att få vara precis som vi är. Du är den du är för att du är synlig.

Avslutningsvis skulle jag vilja avsluta med ett citat ur en låt: En talande text i detta sammanhang.

"Kom ihåg att det finns nå lite himmel i varenda en" Mänskensbonden, Björkan

Ditt mentala jag 14.11.2020

Det är viktigt att kunna spara energi i tillvaron. Om du har något som gnager i dina tankar kan du riktigt känna hur det rent konkret suger musten ur dig. Du kan nu som "stiga av scenen" och tänka på annat och känna glädje. Sedan dyker DET upp igen i dina tankar. Lättare sagt än gjort att få det ur systemet. Det är alltid bra att tänka finns det nu något konkret som jag skulle kunna göra åt problemet? Och sedan också göra det.

Energitjuvar är ett fenomen som vi alla har runt omkring oss. Vad är då en energitjuv? Enkelt förklarat är det någon som suger ut vår positiva energi och lämnar oss dränerade. Som lever på oss. Man skulle kunna jämföra detta fenomen med djurvärlden. Då tänker jag på begreppet parasitism. Parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen parasiten utnyttjar värdorganismen för egen vinning på ett sätt som skadar och drar näring ut den. Fundera om du har sådana personer i din bekantskapskrets? Om du tänker när telefonen ringer nästa gång - Oj nej varför ringer hen nu? - Jag tänker inte svara. Då är det troligen en energitjuv som ringer. Fundera ifall du borde göra dig av med dina energitjuvar? Man blir en produkt av dem som man umgås med.

Vi behöver bli bättre på att lyssna på våra inre röster istället för att vara styrda utifrån. Det finns många som vill ge oss "goda råd". Som tror att de vet vad vi behöver. Vi behöver också bli bättre på att lyssna på vår inre röst som talar kärleksfullt till oss. Genom ett mentalt tankesätt kan detta bli möjligt.

Vi behöver också alla bli bättre på att göra mer av saker som vi tycker om.

Var snäll mot dig själv! Vi är rätt bra på att fokusera på våra misslyckanden och "såga" ner oss själva. Att ta hand om sig själv har inget med själviskhet att göra.

Det är också bra att vi nu som då rör oss utanför vår bekvämlighetszon. Känslan efteråt är en riktig energiinjektion.

Umgås med positiva människor som har en positiv syn på livet. Du blir som sagt en produkt av de personer som du umgås med.

Detta fixar du- grattis till dig för att du tänker börja med "jobbet".

I väntan 07.11.2020

Vad tolkar vi in i begreppet väntan? Oftast är det positiva saker, något att se med tillförsikt framemot, något som kommer sedan efter "detta". Varje människa behöver få känna en väntan för att kunna må bra i sin vardag. För att vi ska kunna känna mening och sammanhang i vår tillvaro. Vad väntar du på just nu?

Väntan hör ju också ihop med begreppet förväntan. Många gånger har vi mycket höga förväntningar i tillvaron. Många gånger blir vi besvikna på att våra förväntningar inte möter verkligheten. Exempelvis inför semestrar har vi oftast många planer redan uppgjorda. Det blir sällan som vi har tänkt oss med detta. Det är mänskligt att bygga upp höga förväntningar.

Väntan har också ett drag av stillhet och lugn. I väntan går vi ner i varv för att sedan kunna ha krafter för att ta del av det som kommer när väntan äntligen är över. I väntan möter vi också andra människor. I stillheten och lugnet finns det mycket energi att ta del av. I sådana stunder när vi har möjligheten att ta ett steg bakåt och få tid att fundera kan vi hitta vår kreativitet igen.

Väntan hör också ihop med förnöjsamhet. Att vi känner oss nöjda med livet just nu. Denna tid på året börjar vi vänta på att tända ljus. Mot slutet på året gör vi ett bokslut över året. Blev det som vi tänkte eller? Hur kommer år 2021 att se ut?

Väntan med att bli ett med naturen. Naturens kraft för vår hälsa är något som ofta underskattas.

Vad vänta du på just idag?

Allt är bra.

Är detta det nya normala- Not!

I början av människans begynnelse var vi beroende av andra människor för att överleva. Det gällde att tillhöra flocken för annars var faran stor för att antingen bli ihjälslagen eller uppäten av vilda djur.  Vår hjärna har utvecklats väldigt lite från denna tid. Därför tror hjärnan också idag att vi inte överlever om vi inte tillhör "flocken". Därför lever också ångesten också kvar från urminnes tid. Ångesten signalerar att en stor fara är på väg. Många människor upplever svår ångest just nu.

Människan är inte en ö utan snarare en skärgård som hör till ett sammanhang. I utbytet med andra människor föds vi till vårt riktiga jag. Inget är så viktigt för vår psykiska hälsa som meningsfulla relationer till andra människor. Att ha en flexibel personlighet som gör det möjligt att kunna hitta lösningar och kunna samarbeta på ett bra sätt med andra.

År 2020 har verkligen varit ett utmanande år när det gäller vårt sociala behov. Det skriver säkert alla under. Trots restriktionerna på våren fanns det hopp om en normal sommar. Vi gick mot varmare och ljusare tider. Vi såg framför oss resor som vi skulle göra under vår semester. Vi kunde stå ut med hårda restriktioner därför att det fanns saker att se framemot.

Nu är det svårare att tänka positivt. Många har drabbats av förtvivlan och hopplöshet. Prognoserna tyder på ökad psykisk ohälsa och inom barnskyddet tror man att klientelet kommer att växa. Mörkret lägger sig bokstavligen över vårt land.

Nu är det viktigt att vi har framtidshopp!

Detta tänker vi inte leva med i framtiden!

Att viruset ska bli en del av vår vardag. Att samhället ska stängas ner i olika repriser. Nej, trots att det är tufft så kommer livet alltid att hitta en väg vidare. Så har det alltid varit. Det finns också en framtid efter coronan. Många av oss har fått nya värderingar i och med detta. Familjer har börjat prata med varandra, prioriterat om tillvaron. Att få göra saker och ting tillsammans har blivit viktigt. Förhoppningsvis inte något som sedan bryts. Relationer, att fråga hur har du det? har blivit viktigt för vissa av oss. Att prata lite extra med kassatanten som sitter bakom ett visir kan betyda mycket för henne. Att hålla kontakt med varandra på sociala medier. Vi får inte tappa flocken ur sikte.

Endast tillsammans kan vi besegra detta.

Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet men kanske är det början på slutet för det nya normala?

Må ditt eget ljus lysa i allhelgonas mörka timme!