Blogg

Konsten att lyssna på riktigt 21.03.2021

Att lyssna till någon annan människa kan inte vara så svårt tror de flesta av oss. Men det är så mycket som kan störa lyssnandet. Vår oförmåga att verkligen vara i stunden. Många gånger tar det bara ett par sekunder så börjar vi tänka på vad vi ska svara. Vi vill också avbryta, fylla i vad vi tror att motparten ska säga, komma med motargument. Vi gör något annat medan vi lyssnar med ett halvt öra. Efter några sekunders lyssnande på någon annan har vi redan tappat fokus och koncentration.

Vad är skillnaden i att lyssna och att lyssna på riktigt? Du kan själva tänka dig in i sådana situationer när du har mött någon som har gett dig full uppmärksamhet.

Alla kan lyssna men kan alla lyssna på riktigt? Nej, alla kan inte lyssna på riktigt men alla kan lära sig denna konst. Men då måste viljan och motivationen finnas. Många av oss är också rädda att inte bli hörda ifall vi lyssnar mycket intensivt.

I detta finns en paradox för det är precis tvärtom. Arr kunna lyssna med närvaro är en förutsättning för att bli hörd. Människor lyssnar när en sådan person tar till orda. Chansen att bli hörd ökar om den andra först har upplevt sig lyssnad till - på riktigt lyssnad till!

Närvarande lyssnande ger information om den som pratar. Om hur personen tänker, känner och mår. Psykologins fader Carl Rogers menar att människan är rädd för verkligt lyssnande eftersom vi när vi verkligen lyssnar till den andra riskerar att förändra oss själva. Det är risken med närvarande lyssnande eftersom du lyssnar utan att förbereda ditt försvar. Du argumenterar inte tillbaka trots att du hör något som du uppfattar som kritik. Du lyssnar för att kunna förstå. Du är bered att förändras av din partner.

Närvarande lyssnande kräver både empati och mod. Empati att kunna sätta dig in i partnerns situation och mod för att våga så nära din partners upplevelse som möjligt.

Ytterligare en djupare nivå i närvarande lyssnande är att du helt och fullt ut hör vad din partner säger men också att du kan delta i hennes känslor.

Exempelvis kan det se ut såhär:

- Jag har haft en riktigt jobbig dag idag. Det känns som jag blev orättvist behandlad av förmannen

- Du har haft en tuff dag och det låter verkligen som om du är ledsen för detta. Jag vet hur mycket du uppskattar ditt arbete och kan se hur du lider

Du speglar här innehåll och känslor genom din känslomässiga närvaro. Du lever dig in i din partners situation och försöker känna dig in i hur det kan kännas för hen.

Nästa gång du lyssnar till din partner öva dig på att lyssna till vad hen säger. Gör ett försök att höra mer än orden. Öva att sätta stopp för ditt inre och istället ge rum för din partner. Om du verkligen övar detta kommer sättet att bli enklare med tiden.

Många par tror felaktigt att de är bättre på att lyssna än vad de egentligen är. Många tror att de verkligen kan förstå sin partner men de saknar förmågan att kunna förstå vad partnern egentligen menar. De missar nyanserna i vad som blir sagt. En känsla är fullbordad om den kan återberättas av motparten.

Öva dig på att lyssna. Det finns en regel kring lyssnandet: ju högre puls du har desto sämre lyssnare är du. Öva dig att vara medveten om din puls i kommunikationen. Om den är över 100 lönar det sig med en paus- time out.

Testa detta idag och se hur det känns. Det kan vara början på något nytt.

Vad är resiliens 07.03.2021

Resiliens uttalas resiljens är en slags motståndskraft eller återhämtningsförmåga. Psykologisk resiliens är en individs förmåga att kunna hantera stress, motgångar och trauma. Med en bra motståndskraft kan det vara så att människan överhuvudtaget inte alls reagerar på det svåra som har hänt.

Resiliens kan också kallas "posttraunatisk tillväxt". Ifall människan blir utsatt för stress leder det till en bättre förmåga i framtiden att möta och handskas med stress. Resiliens är en process och inte en konstant egenskap. Genom att vi går igenom svåra saker i våra liv kan också resiliensen växa.

Forskning kring begreppet visar klart och tydligt att människas förmåga till resiliens beror på hennes förmåga att interagera med omgivningen för att främja välbefinnande. Samtidigt får hon också ett skydd mot riskfaktorer. Skyddet kan bestå av individuella copingstrategier, stöd från familj och släkt eller stöd från skolan eller arbetsplatsen. Resiliens är summan av att när många olika skyddsfaktorer samverkar.

Man har inte helt kunnat slå fast genom forskning hur stor andel av motståndskraft mot svåra upplevelser som är genetisk. Det finns stora skillnader mellan människor i deras medfödda förmåga att hantera påfrestningar. Genom olika metoder kan vi stärka vårt inre jag för att kunna få en känsla av kontroll över livet.

Forskningen visar också att det egna förhållningssättet till en svår situation är avgörande. Att gå igenom en traumatiserande upplevelse behöver inte automatiskt leda till en känsla av vanmakt. Hur vi upplever en händelse bestäms inte av det objektiva skeendet utan av den psykologiska utvärderingen som vi gör av händelsen i efterskott. Vad har vi lärt oss?

Den amerikanska psykologen Edith Grothberg anser att alla behöver få en påminnelse om vilka styrkor de har. Hon uppmanar människor att odla sin motståndskraft genom att tänka enligt dessa punkter:

JAG HAR: Tänk på vilket stöd du har, exempelvis dina relationer, dina rutiner och den struktur du har i vardagen. De regler du har i vardagen, de regler du lever efter och de förebilder du har.

JAG ÄR: Tänk på vem du är. Exempelvis på att du är en person som har hopp och tro. En person som bryr sig om, en person som kan vara stolt över sig själv och som har inre styrkor som kan utvecklas.

JAG KAN: Tänk på vad du kan göra. Exempelvis att du kan kommunicera, lösa problem. Söka goda relationer, bedöma andras avsikter. Att du kan skaffa dig alla mellanmänskliga färdigheter och problemlösningsförmågor som går att förvärva.

Man kan utveckla sin egen motståndskraft med enkla och vardagliga knep.

Var aktiv och var i rörelse, var social, be om hjälp, var också ett stöd till andra.

Andra metoder är att medvetet utveckla ett flexibelt sätt att hantera motgångar. Identifiera också dina positiva känslor och erfarenheter som ger dig välbehag. Njut av naturen. Naturen är en underskattad faktor för välbefinnande.

Resiliens är inget som är medfött utan det handlar om ett beteende, inre och yttre styrkor, tankar och handlingar som vi alla kan utveckla. Detta betyder att det finns hopp för oss alla att kunna träna upp detta.

JAG HAR JAG ÄR JAG KAN

Hur motivera barn och ungdomar 28.02.2021

Hur man motiverar barn och ungdomar som inte egentligen är intresserade är en intressant fråga. Frågan får jag också nu som då. Inom skolvärlden har en rätt ny trend dykt upp. Barn som inte överhuvudtaget är intresserade av något skolämne. De s.k hemmasittarna ökar i samhället. Detta är barn som överhuvudtaget inte går till skolan. Coronapandemin med nedstängda skolor tidvis är också ett oroväckande fenomen. Barn och ungdomar som faller av kärran. Barn och ungdomar som loggar in online på morgonen men som sedan somnar om och låter mötet stå på. Jag tror att barnens bristande motivation i skolan mycket beror på skärmarna. Detta låter som ett utnött tema. Jag upplever att barnen finner det omotiverat att producera saker och ting på egen hand. Tempot är långt ifrån vad som är vanligt i "skärmvärlden". I förlängningen kan detta fenomen leda till en ökad marginalisering bland ungdomarna. Ungdomar som faller mellan stolarna. Får varken utbildning klart eller lyckas få ett arbete.

För att kunna motivera barnen och ungdomarna gäller det för oss vuxna att ställa oss frågan: När fungerar kommunikationen bäst med barnen? Att försöka hitta mönster i detta. Utifrån detta bestäm dig när du ska prata med ditt barn. Ställ inte heller för många "tunga" frågor som handlar om varför, speciellt inte före barnet ska somna. Låt istället barnet berätta med öppna frågor. Att hjälpa barnet att hitta sin motivation grundar sig på att barnet tror på sin egen förmåga. En övning som man kan göra med barn och ungdomar före de somnar är ha dem att fundera på att vad som inte har varit så bra idag och efter detta vad som har varit bra och hur de har lyckats med detta. Detta är en mycket effektiv övning för att stärka barnens och ungdomarnas självkänsla.

Självkänslan är grunden för att barnet ska känna sig motiverat. Barnet måste få känna att det kan lyckas. Omgivningens positiva bekräftelse är nyckeln till detta. En annan viktig aspekt är tryggheten för barnet. Man kan säga att tryggheten och självkänslan går hand i hand. För motivationens skull är det också viktigt att barnet får själv vara med och bestämma. Medbestämmande ger barnet självförtroende och känslan av de blir sedda. Att barnen själv får formulera målen.

Motivation kan vara något som är svårt att förstå för barnet. Delområden för barnets motivation är följande: morötter, glädje, motivation, självkänsla, individen, trygghet, medbestämmande, gränser. Om du förälder har dessa områden i kikarsiktet kommer du att komma långt.

Utifrån självbestämmandeteorin handlar det om att skapa en miljö där barn och ungdomar upplever känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet då kommer också motivationen. Autonomi handlar om att de unga kan uppleva att de har valmöjligheter. Kompetens betyder att de unga vill känna sig duktiga och att det behöver få höra detta från omgivningen. Tillhörighet betyder att de unga har meningsfulla kontakter. Speciellt ungdomarnas sociala nätverk av kompisar är det absoluta viktigaste för deras mentala utveckling och orientering mot vuxenlivet.

Fundera på hur du kan stärka motivationen hos de barn och ungdomar som du möter.

Mörkermanifestet 21.02.2021

Fick för en tid sedan en intressant bok i present. Boken heter Mörkermaninfestet skriven av Johan Eklöf. Den handlar om hur världen har blivit mer upplyst med konstgjort ljus, och hur detta påverkar oss. Ljusföroreningar har b.la lett till att flyttfåglarnas navigering och insekternas pollinering störs. Boken handlar också om vårt behov av det naturliga mörkret och vikten av att den uråldriga rytmen har sin gång- både för den biologiska mångfaldens skull och för människans välbefinnande.

Han beskriver också betydelsen av god nattsömn. Återkommande sömnproblem kan leda till kronisk stress och depression. Kroppen går in i en ond spiral där stress och störd sömn går hand i hand. Miljontals människor äter antidepressiv medicin.

Mina egna tankar om detta är att behöver verkligen alla dessa äta medicin eller skulle de på något annat sätt kunna få lika bra hjälp? JA det tror jag skulle kunna lyckas. Jag upplever att medicin skrivs ut för lättvindigt idag. Brist på andra stödåtgärder gör så att professionella ordinerar medicin. Dessutom är också läkemedelsindustrin en miljardindustri.

Eklöf tror att vi inte kan bota nedstämdhet genom att minska det elektriska ljuset men att vi ökar förutsättningarna för bättre sömn. Det viktiga är att ljuset varierar under dygnet så att melatoninhalternas vågor kan komma och gå i jämn takt. Blått ljus på dagen rött ljus på kvällen.

Mina egna reflektioner kring detta är: bättre nattsömn skulle kunna bryta många stresscirklar för många. Sömnen är något som vi har en tendens att fuska med. Vi behöver bli bättre på att verkligen förstå betydelsen av regelbunden god nattsömn och prioritera detta.

Ett annat världsproblem är fetma. Fetma har många olika orsaker. En orsak är konstant låga nivåer av hormonet leptin. Hormonet håller koll på vårt energiförråd genom att aktivera eller minska hunger och aptit. Låga nivåer av leptin beror på att melatonincirkeln bryts. Med andra ord lyser vi oss feta. Melatonin styr också hormoner och processer som är viktiga för vårt immunförsvar. Forskning visar att skiftesarbete ökar risken för tumörbildning. Melatonin bidrar till att hämma tumörer och om den biologiska klockan störs så ökar riskerna för tumörer.

Genom störd dygnsrytm och oregelbunden nattsömn blir vi således mera mottagliga för sjukdomar utifrån.

Sällan tänker man på att ljuset har så stor betydelse för vårt välbefinnande. Världen är verkligen upplyst och det är svårt att hitta mörka platser i vår tillvaro. Mörka platser där det också är tyst. Jag kan också tänka mig att det artificiella ljuset påverkar människan mycket.

Vi har vandrat en lång väg från stenåldersmänniskans tillvaro i mörkret till den moderna människans liv i det artificiella ljuset. Kommer vi framtiden ha ett större behov av mörkret? Kanske framtidens turism kommer att handla om resor till mörkret?

Familjeagentens förhållningssätt 13.02.2021

Vad menas med familjeagentens förhållningssätt? Jo, jag ska berätta lite om mina egna riktlinjer när det gäller att arbeta med familjer.

Varje familj har åtminstone något, fast en enda sak som de är bra på. Något som verkligen fungerar. Ifall familjen under en lång tid levt i en problematisk tillvaro har de ofta svårt att kunna se detta klart och tydligt. Det goda drunknar i det problematiska. En av de första frågorna som jag ställer till familjen ser ofta ut såhär:

• Kan ni berätta vad är ni bra på?

Familjerna blir alltid lika förvånade då jag inte vill veta om deras problematik. Varje människa vill höra det positiva och dessutom tror jag att detta är ett säkert sätt att bygga förtroende till familjen.

Sedan är det också viktigt att höra varför de tror att man kommit just till dem.

• Vad har fört mig hit?

Utifrån deras svar börjar arbetet.

Att kunna dela upp familjen i olika konstellationer är också av stor betydelse. Allas röst och åsikter behöver få komma fram. Man pratar också på olika sätt i olika konstellationer. En som har varit tyst när hela familjen är samlad kan vara mycket vältalig på tumanhand med "familjeagenten". Brukar berätta detta direkt till familjerna att jag delar upp dom nu som då och varför jag gör det.

Engagemang och nyfikenhet från min sida. Att vilja lära sig mer om familjen. Att vilja ta reda på så mycket som möjligt för att kunna förstå familjens historia och väg. Att vara aktiv och ställa frågor och ifrågasätta sina egna hypoteser nu som då.

Att komma till familjen som ett "blankt papper" är något som jag också är noga med. Man påverkas av allt som man vet på förhand. Det som jag egentligen vill veta är familjens adress så att jag kan sätta in den på min gps. En förhandsinställning om någon kan vara svår att ändra på.

De flesta familjer har de resurser som krävs för att få problematiken på rätt köl igen. Det gäller bara för dem att återupptäcka sina resurser. Det gäller att kunna stärka familjen i detta och höja deras självkänsla och självförtroende. De flesta människor som man möter är väldigt kompetenta på att vara människa och expert på sitt liv.

Det kommer inte att fungera att komma utifrån och säga "gör såhär så ordnar sig allt". Det gäller att få tag i vad som fungerar just för denna familj.

Sedan tycker jag inte heller att det är förbjudet att använda humorn nu som då. Upplever att humorn lättar på spänningar, gör familjen mera avslappnad.

En viktig sak är lyssnandets konst. Jag tycker själv att lyssnandet är underskattat. Man tror många gånger felaktigt att man måste leverera svar som hjälper klienten direkt. Att visa närvaro genom att lyssna upplever jag är en av hörnstenarna i mitt eget arbetssätt. Oftast märker klienterna om man är bra på att lyssna. Många uppskattar även att man lyssnar. De känner sig sedda och bekräftade.

Sist och slutligen kan jag konstatera att jag har ett mycket givande arbete. Under årens lopp har familjerna också lärt mig mycket. Jag är ödmjukt tacksam över att få utföra detta arbete.

Det goda föräldraskapet 23.01.2021

Denna vecka har jag funderat mycket på vad det goda föräldraskapet betyder. Knappast kan man beskriva det med ett ord, ett begrepp. Nej, det innehåller mycket mer än det. Är det goda föräldraskapet att vi har ett föräldrasjälvförtroende? Vi litar på vår förmåga att vara förälder, att vi har en grundläggande känsla att vi gör mer rätt än orätt? Många föräldrar litar inte riktigt fullt ut på sin förmåga. Innerst inne vet dom och tänker rätt men behöver bekräftelse på detta.

När tappade vi bort denna förmåga?

Föräldraskapet kräver mod. Att vi vågar lyssna till oss själva och vågar lita på våra beslut. Väljer vi inte att vara modiga tar vi inte heller ansvar för föräldraskapet fullt ut.

Mod att stå stadigt när det blåser och man prövas. Mod innebär att man vågar gå på nya stigar och utmana sig själv. Föräldraskapets mod innebär att man också vågar utmana sina egna föräldrars föräldraskap.

Forskning tyder på att ungdomar inte helt litar på dom vuxna längre. Många vuxna ser också barnen som något som hindrar dom i sin egen utveckling. I samhället råder de en farlig individualistisk utveckling. Föräldraskapet har blivit en bisyssla där man nu som då gör insatser för att döva sitt dåliga samvete. Men det blir aldrig kontinuitet i de hela.

De flesta ungdomar önskar också mera vuxna personer i sina liv. Vuxna som de kan anförtro sig åt. Vi är rätt bra på att ta hand om barnens fysiska och grundläggande behov såsom föda, näring, vila och sömn. Däremot har vi blivit sämre på att ta hand om de andliga och mentala behoven som de unga har.

Som förälder förlorar man inget om man kan be sitt barn om förlåtelse. Tvärtom ser barnen upp till sådana föräldrar. Därtill lär man barnen en viktig modell som heter förlåtelse. Många föräldrar tror att man tappar sin auktoritet om man ber om förlåtelse inför sina barn.

Men visst finns det hopp för föräldraskapet!  Vi är medvetna om vad vi behöver arbeta med.

I det goda föräldraskapet existerar den gränslösa och okomplicerade kärleken till barnet. Barnet får den trygghet som leder till att det kan växa upp och bli en fin människa som inte behöver prestera utan får vara sitt genuina jag. Många föräldrar kan ge detta till sina barn men för att det ska kunna vara möjligt måste föräldern även älska sig själv och sin partner. Föräldrarna måste kunna acceptera både sina goda och negativa sidor och införliva dem som en del i sin egen person.

Vi behöver sätta undan tid och vilja för att kunna vara nyfiken för barnens värld. Barnen och ungdomarna behöver få den känslan av att här finns det faktiskt en person som bryr sig och som är intresserad av mig. För att kunna ge barnen goda värderingar behöver vi ta denna tid. Vi måste vara genuint intresserad av detta uppdrag också. Vi kan inte bara låtsas. Sådant ser barnen igenom. Vi kommer att möta motstånd också i detta uppdrag- barnen kan be oss försvinna fort som bara den. Men så småningom kommer vi att lyckas och barnet märker att vi inte ger oss så lätt. Barnen kommer att tacka oss- kanske i den stunden som de själva träder in i föräldraskapet? Men främst kommer anknytningen och relationen till barnet att tacka oss.

I växelverkan med barnet kan modet födas. Barnen är frispråkiga och deras kärlek till sina föräldrar är gränslöst. Barnen överger sig främst i första hand före de tar risken och överger sina föräldrar. Barnen ger oss hela tiden feedback och signaler att vi gör det rätta i vårt föräldraskap. Detta leder också till att vårt mod växer.

Det goda föräldraskapet är som en eld som alltid brinner.

Men jag tror på hur pulsen i kroppen
Saktar ner och lägger sig till vila
När du somnar bredvid mig
Och vaknar nästa dag

Däggdjur- modifiering

JOMO är en skön upplevelse 09.01.2021

De flesta av oss och kanske speciellt ungdomarna känner till förkortningen FOMO (Fear of missing out). Detta betyder precis ordagrant att man är rädd att gå miste om något. Människor som "lider" av denna åkomma har ständigt ett enormt stresspåslag när de tror att de tänker missa något. FOMO kan drabba oss på många olika plan exempelvis vad det gäller aktiviteter, vänner, något på arbetet o.s.v. Man kan också lida av FOMO med anknytning till den digitala världen. Att ständigt ha koll på vad som händer på facebook, twitter, instagram och så vidare. Att direkt kunna svara på varenda avisering. Att vara anträffbar till vilket pris som helst.

I november köpte jag en gammal hederlig väckarklocka med mycket ljud. Jag har alltid sovit med mobilen på nattduksbordet men irritationen har växt i takt med att den också aviserar om allt möjligt nattetid. Exempelvis pinterest aviserar kl. 05.35 att dessa pins kan bli mina för en liten slant. Vad är pinterest egentligen? Mobiltelefonen har jag använt som väckarklocka. Jag vet att man kan stänga av aviseringar men jag vågar liksom inte chansa med något sådant. Risken kanske finns att allt ljud stängs av. Jag har inte 100 procent förtroende för min telefon.

Nuförtiden vilar min telefon i köket under natten, helt ljudlös. Detta känns mycket skönt. Under mitt tidigare verksamma yrkesliv inom psykiatrin hade jag en Nokia 3310. Det blev ett muntert skämt på min arbetsplats och något som jag gärna bjöd på.

Människor som lider av FOMO har inte kontakt med sitt inre utan de styrs av ytliga saker utifrån. De fyller sitt inre tomrum med saker som tillfälligt kan ge glädje men i förlängningen leder det till att de bara blir tommare och tommare. Sådana människor är livrädda att någon ska avslöja deras ytlighet. Därför gör det allt för att kunna framstå som populära och betydelsefulla personer. Så framgångsrikt att detta har blivit en sanning för dem. Många av dem skulle helst vilja lägga ner detta spel men tyvärr kan de inte något annat. Försöker de något annat kommer ångesten och oron som ett brev på posten.

Men håll ut för det finns hopp! Ett uttryck som definitivt är mindre känt är JOMO. Detta betyder JOY OF MISSING OUT, alltså glädjen att kunna missa något. Vi kan inte vara med på allt, vi kan inte hålla koll på allt. Men det mest viktiga är att vi inte behöver leva med åkomman FOMO för att bli lyckliga. Våra relationer, vår hälsa och vårt inre mår betydligt bättre av JOMO. Det är dags att börja säga nej till saker som inte har någon betydelse för dig. Det är kanske inte viktigt med olika inbjudningar. Viktigare är att stänga av omvärlden för att för en stund kunna vara närvarande med din familj eller din partner. Det finns hopp om tillfriskning från FOMO. Börja i småsteg. Kanske kan du också investera i en högljudd väckarklocka?

Att göra bokslut 29.12.2020

År 2020 går mot sitt slut. Det mesta har nog blivit sagt om detta år som går till historien. Vem hade trott 31.12.2019 att året 2020 skulle bli såhär? Jag kommer själv ihåg att jag tänkte på sportlovet " Jaha tydligen har en lite värre förkylningsepidemi brutit ut i Kina" Sju månader senare har vi facit i vår hand.

Nu är det dags att göra bokslut över året som trots allt håller på att ta slut. Var och en får fundera: Vad har varit bra och mindre bra? Vad har livet fört med sig? Vad nytt har öppnats? Eller kanske på helt andra frågor?

Vissa av oss har gjort stora beslut som förändrats deras liv. En del har kanske varit tvungna att ta stora beslut mot deras vilja. Vissa av oss har bytt arbete, antagit nya utmaningar, gått tillbaka till något tryggt, träffat nya bekanta, fått examen o.s.v. Alla har lyckats och misslyckats i olika repriser. Många av oss har också fortsatt i gamla hjulspår. Eller ett år av lite mer än allt?

Mycket har hänt också i mitt eget liv under året. Jag har fått äran att träffa nya människor som lärt mig mycket. Bekantskaper som jag hoppas kommer att bli bärande in i framtiden. Jag har vid sidan av ett annat arbete fått chansen att göra detta "terapiarbete" som jag tycker så mycket om. Jag har nu som då gjort mindre lyckade saker under året men alltid vågat gå lite längre. Vilka människor har du träffat som gjort ett avtryck på dig?

Det är viktigt att vi kan införliva de mindre bra sakerna med det goda som vi gjort. Endast på det sättet kan vi bli en hel, fullständig människa. Det mentala bokslutet är en del av oss. En del som är viktig för att vi ska kunna må bra och fungera i olika relationer. Att nu i slutet av året kunna se tillbaka och bli påmind om det goda som året fört med sig.

Ett mentalt bokslut har också mycket att göra med förväntningar. När vi ser tillbaka på året ser vi samtidigt de förväntningar som vi hade i början av året. Vi jämför de förväntningar som vi hade då med verkligheten.

I slutet av året brukar jag också ha som vana att köra ett lass med skräp till återvinningsstationen. Det känns också som jag skulle städa och reda upp mycket mer än skräpet.

Att sortera sopor ett sätt att göra bokslut?

Ett riktigt gott nytt år 2021!

"Var aldrig rädd att gå för långt för där ligger sanningen"

Marcel Proust

Vi kan alla vara hjältar 19.12.2020

Poplegenden David Bowie sjunger i sin låt heroes "we can be heroes just for one day". Låten handlar om att allt är möjligt om vi får vara hjältar bara för en dag. Bowie fick idéen till låten när han såg ett ungt par kyssas vid Berlinmuren.

Vi behöver alla få vara hjältar och känna oss lyckade nu som då. Ja, faktiskt behöver vi detta rätt ofta. Speciellt i dessa tider.

Att vara hjälte ser väldigt olika för oss. Hjälte för en person kan vara att vinna OS-guld medan hjälte för en annan innebär att få en gyllene stund med sitt eget barn. I denna stund kan det kännas som om man på ett djupare plan får kontakt med sitt barn. Man kan se glädjen i barnets ögon och man får känslan av att detta gjorde jag bra. Detta vill jag göra på nytt!

Fundera på: Vad innebär det för dig att vara hjälte i ditt liv? När har du senast känt dig som en hjälte?

På tal om barn. I barnens värld är allt möjligt och de kan göra vad som helst. De är verkligen hjältar varenda dag, varenda stund. I takt med att de växer upp går deras självförtroende förlorat. Tankar som "nej detta verkar svårt" smyger sig på. I växelverkan med vuxna har också barnet kanske fått höra " Ja, ja jag sa ju det , ingen vits att försöka". En intressant fråga sedan att fundera på är: I vilka forum är det som barnets självförtroende krossas? I familjerna? I skolan? Eller något annat ställe?

Jag har rätt nyligen fått ta del av glädjen hos en person som lyckats med något betydelsefullt för hen. Under samtalet fylldes jag med många positiva känslor. Denna person hade verkligen lyckats med att vara hjälte. Jag vet inte helt säkert vilken betydelse som hen sätter in i att vara hjälte. Kanske var det just den prestationen? Kanske är det något helt annat? Kanske är det just att kunna umgås med sina barn på ett djupare plan? Kanske den personen läser just detta och börjar fundera....

Har du en gång lyckats med att vara hjälte är det möjligt att göra det igen. Oftast är det våra tankar som hindrar oss från detta.

Hur skulle du kunna vara din egen hjälte just idag?

Vi kan alla vara hjältar i vår egna liv och vi behöver alla få den känslan.

Grounding 13.12

Den psykiska hälsan är grundpelaren för människan. Utan den eller brister i den psykiska hälsan har vi exempelvis svårt att fungera i olika relationer. Det är bekymmersamt att fundera på hur befolkningens psykiska hälsa kommer att vara efter coronan. Prognoserna visar tyvärr på en ökning av psykisk ohälsa och barnskyddsklienter. Tredje sektorns verksamhet med exempelvis Finfami har blivit allt viktigare i arbetet med psykisk ohälsa. Var och en kan också göra mycket för sitt eget mående.

En sak som man under den senaste tiden blivit viktigare är naturens inverkan på vårt mående.

Det finns ett begrepp som kallas grounding. Detta betyder förankring till jorden, att man är kopplad till jorden. Man kan också jämföra detta fenomen med avslappningsövningar. Undersökningar visar också på att det är ett effektivt botemedel mot stress och ångest. Vidare minskar den spänningar. Grounding är också lämplig under perioder när man upplever förvirring, rädsla eller sorg utan uppenbar orsak till dessa känslor.

En studie vid University of Carolina har också fått fram att grounding minskar inflammation samtidigt som den boostar immunförsvaret och man får en känsla av vitalitet och välbefinnande.

Hur går detta till då? Jo, grounding är ett direkt möte med naturen. Själva ordet betyder att komma i kontakt med marken. Om du känner dig lugnare när du går i skogen så kan man säga att du groundar. Grounding handlar om att bli en del av sin naturliga omgivning.

Här är en enkel övning: Ta av dig dina strumpor och skor. Gå till en plats med stenar, gräs eller sand. Gå sedan utan avbrott i tio minuter. Fokusera på känslorna du upplever i fotsulorna. Andas långsamt. Enligt forskning är din hud direkt i kontakt med jorden avslappnande. Det är en slags naturlig massage. Denna övning hjälper dig att återvända till ditt centrum.

En annan övning: Ta bort dina strumpor. Sätt dig på en stol. Ha dina fötter ordentligt placerad mot marken. Börja med att andas normalt. Fördjupa din inandning och utandning steg för steg. Efter några minuter ska du kunna fokusera all din uppmärksamhet på fotsulorna. Försök att lägga märke till alla sinnesintryck, markens form, fötternas temperatur o.s.v. Gör denna övning cirka tre minuter.

En tredje övning kallas 5-4-3-2-1- metoden. Börja med att ta några djupa andetag. Nämn fem saker som du ser runt omkring dig. Därefter stäng dina ögon och nämn fyra saker som du kan vidröra runt dig. Nämn sedan tre saker som du kan höra, två saker som du kan dofta och en sak som du kan smaka på. Ta din tid och ha inte bråttom.

Många människor har under året sökt sig ut till skogen, till olika vandringsleder. Många har redan sysslat med grounding utan att kanske tänkt på att detta fenomen verkligen existerar.

Människan har kanske en slags inneboende överlevnadsinstinkt som kommer fram i krissituationer? Vi leds automatiskt till sådant som gagnar människans överlevnad och vårt mående?

Grounding har också ett samband med förundranseffekten. Genom förundrar stärks b.la vårt psykiska mående. Dessutom om vi kan uppleva förundran så dämpas inflammationer i kroppen.

Detta är vår historia i ett större perspektiv 6.12.2020

En dag som denna går mina tankar till fosterlandet och vår livshistoria. Men också till den enskilda människans livsberättelse.

Vi har mycket att vara tacksamma för. Mycket som vi tar för givet.

Vi får leva och verka i ett tryggt och stabilt samhälle. Vi behöver inte vara rädda för att bli förföljda och förtryckta. Vi kan fritt uttrycka vår åsikt.

Vi har som självständig nation en ganska lång resa bakom oss. Efter kriget byggdes Finland upp igen och det var nog blod, svett och tårar som gällde. I många familjer och hem var tillvaron hård. Det tog länge innan krigsveteranerna fick upprättelse. Efter kriget sattes det lock på denna del av Finlands historia. Det var skamligt att prata om detta. Krigshjältarna mådde dåligt, många led av posttraumatiskt stressyndrom. Ständiga mardrömmar och flashbacks över död och förödelse.

Vi kan vara ödmjuka i känslan av att kunna se våra egna liv i detta sammanhang. Vårt land har en livsberättelse men vi har också var och en vår egen historia.

En människa som har luckor i sin egen livsberättelse är inte en hel människa. På samma sätt som de som mådde dåligt efter sina krigsupplevelser inte heller var hela människor. Det är viktigt för oss människor att kunna införliva både det svåra och det goda som händer i våra liv. Svåra saker som inte kan bearbetas tenderar vi att förtränga för att kunna bibehålla vår funktionsförmåga och psykiska hälsa. Man kan säga att vi är som en tryckkokare. Då trycket blir för mycket flyger locket av och allting blir synligt. Vi tror att vi kan förtränga men det svåra hittar alltid ett sätt att hinna upp oss. Förträngning tar också mycket psykisk energi av oss. Energi som vi skulle kunna sätta på något gott istället.

Endast om vi kan införliva och förstå det svåra som händer i våra liv kan vi bli hela. Detta är oftast en process för människa. Att kunna hitta mening och sammanhang i svåra upplevelser. Att bli vän med det svåra.

Det är också viktigt när man har många tunga saker i bagaget att få chansen att kunna skriva om sin egen livsberättelse till något positivare. Att kunna ge detta till sig själv är fantastiskt. Vi behöver alla kunna se vårt liv med "positiva glasögon".

Låt oss idag tända ett ljus för Finland men också för oss själva. För att just DU, just idag är här i ditt eget liv.

Trevlig självständighet!

Bekräftelse och betydelse 21.11.2020

"Ni vet ju att folk lätt blir osynliga om man skrämmer dem tillräckligt ofta", sa Tooticki och åt upp en äggsvamp som liknade en liten trevlig snöboll" Detta citat är hämtat ur berättelsen det osynliga barnet, mumintrollen. Det handlar om det osynliga barnet Ninni som flyttar in med muminfamiljen. Hon blir med hjälp av muminfamiljens omsorg och bekräftelse mer och mer synlig för varje dag som går.

Att bli skrämd är något som vi alla råkat ut för. Vi har någon gång mött en människa som velat sätta oss på plats. Vår känsla av litenhet och betydelselöshet är stark i sådana möten. Vi krymper verkligen till noll. Detta har kanske hänt när vi minst av allt annat att det skulle kunna ske. I exempelvis trygga relationer har vi plötsligt blivit "utsålda".

Vi behöver alla få vara betydelsefulla för någon annan. Bära på känslan och övertygelsen av att det verkligen är så. Om du intalar dig detta så kommer det också att bli så. Fundera och skriv ner tre personer som du är betydelsefull för! Fundera också på varför det är så!

Det osynliga barnet blev också betydelsefullt för muminfamiljen. Genom att de fick visa omsorg och bekräftelse lades ett varmt täcke av empati över familjen. Då man läser berättelsen kan man nästan känna lukten av värme och sympati. Precis så fungerar det också i verkliga livet. Vi växer också när vi kan bekräfta våra medmänniskor.

Även vuxna kan vara osynliga av olika skäl. Jag upplever att detta fenomen mycket har att göra med att man möter "icke- bekräftande människor" i tillvaron. Som inte ser oss som de vi egentligen är. Vi blir tvungna att spela roller för att bli synliga, ens för en kort stund. Roller som vi egentligen mår dåligt över. Men hellre vill vi smaka bara för en kort stund på hur det känns att vara synlig än att vara osynlig. Vi börja ställa oss frågan vem är vi egentligen utan mask?

Synlighet har också att göra med vår dolda potential som var och en bär på. Endast i samverkan med andra äkta och sympatiska människor kan vår potential bli synlig. Ingen annan kan ta ifrån oss den rätten att få vara precis som vi är. Du är den du är för att du är synlig.

Avslutningsvis skulle jag vilja avsluta med ett citat ur en låt: En talande text i detta sammanhang.

"Kom ihåg att det finns nå lite himmel i varenda en" Mänskensbonden, Björkan

Ditt mentala jag 14.11.2020

Det är viktigt att kunna spara energi i tillvaron. Om du har något som gnager i dina tankar kan du riktigt känna hur det rent konkret suger musten ur dig. Du kan nu som "stiga av scenen" och tänka på annat och känna glädje. Sedan dyker DET upp igen i dina tankar. Lättare sagt än gjort att få det ur systemet. Det är alltid bra att tänka finns det nu något konkret som jag skulle kunna göra åt problemet? Och sedan också göra det.

Energitjuvar är ett fenomen som vi alla har runt omkring oss. Vad är då en energitjuv? Enkelt förklarat är det någon som suger ut vår positiva energi och lämnar oss dränerade. Som lever på oss. Man skulle kunna jämföra detta fenomen med djurvärlden. Då tänker jag på begreppet parasitism. Parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen parasiten utnyttjar värdorganismen för egen vinning på ett sätt som skadar och drar näring ut den. Fundera om du har sådana personer i din bekantskapskrets? Om du tänker när telefonen ringer nästa gång - Oj nej varför ringer hen nu? - Jag tänker inte svara. Då är det troligen en energitjuv som ringer. Fundera ifall du borde göra dig av med dina energitjuvar? Man blir en produkt av dem som man umgås med.

Vi behöver bli bättre på att lyssna på våra inre röster istället för att vara styrda utifrån. Det finns många som vill ge oss "goda råd". Som tror att de vet vad vi behöver. Vi behöver också bli bättre på att lyssna på vår inre röst som talar kärleksfullt till oss. Genom ett mentalt tankesätt kan detta bli möjligt.

Vi behöver också alla bli bättre på att göra mer av saker som vi tycker om.

Var snäll mot dig själv! Vi är rätt bra på att fokusera på våra misslyckanden och "såga" ner oss själva. Att ta hand om sig själv har inget med själviskhet att göra.

Det är också bra att vi nu som då rör oss utanför vår bekvämlighetszon. Känslan efteråt är en riktig energiinjektion.

Umgås med positiva människor som har en positiv syn på livet. Du blir som sagt en produkt av de personer som du umgås med.

Detta fixar du- grattis till dig för att du tänker börja med "jobbet".

I väntan 07.11.2020

Vad tolkar vi in i begreppet väntan? Oftast är det positiva saker, något att se med tillförsikt framemot, något som kommer sedan efter "detta". Varje människa behöver få känna en väntan för att kunna må bra i sin vardag. För att vi ska kunna känna mening och sammanhang i vår tillvaro. Vad väntar du på just nu?

Väntan hör ju också ihop med begreppet förväntan. Många gånger har vi mycket höga förväntningar i tillvaron. Många gånger blir vi besvikna på att våra förväntningar inte möter verkligheten. Exempelvis inför semestrar har vi oftast många planer redan uppgjorda. Det blir sällan som vi har tänkt oss med detta. Det är mänskligt att bygga upp höga förväntningar.

Väntan har också ett drag av stillhet och lugn. I väntan går vi ner i varv för att sedan kunna ha krafter för att ta del av det som kommer när väntan äntligen är över. I väntan möter vi också andra människor. I stillheten och lugnet finns det mycket energi att ta del av. I sådana stunder när vi har möjligheten att ta ett steg bakåt och få tid att fundera kan vi hitta vår kreativitet igen.

Väntan hör också ihop med förnöjsamhet. Att vi känner oss nöjda med livet just nu. Denna tid på året börjar vi vänta på att tända ljus. Mot slutet på året gör vi ett bokslut över året. Blev det som vi tänkte eller? Hur kommer år 2021 att se ut?

Väntan med att bli ett med naturen. Naturens kraft för vår hälsa är något som ofta underskattas.

Vad vänta du på just idag?

Allt är bra.

Är detta det nya normala- Not!

I början av människans begynnelse var vi beroende av andra människor för att överleva. Det gällde att tillhöra flocken för annars var faran stor för att antingen bli ihjälslagen eller uppäten av vilda djur.  Vår hjärna har utvecklats väldigt lite från denna tid. Därför tror hjärnan också idag att vi inte överlever om vi inte tillhör "flocken". Därför lever också ångesten också kvar från urminnes tid. Ångesten signalerar att en stor fara är på väg. Många människor upplever svår ångest just nu.

Människan är inte en ö utan snarare en skärgård som hör till ett sammanhang. I utbytet med andra människor föds vi till vårt riktiga jag. Inget är så viktigt för vår psykiska hälsa som meningsfulla relationer till andra människor. Att ha en flexibel personlighet som gör det möjligt att kunna hitta lösningar och kunna samarbeta på ett bra sätt med andra.

År 2020 har verkligen varit ett utmanande år när det gäller vårt sociala behov. Det skriver säkert alla under. Trots restriktionerna på våren fanns det hopp om en normal sommar. Vi gick mot varmare och ljusare tider. Vi såg framför oss resor som vi skulle göra under vår semester. Vi kunde stå ut med hårda restriktioner därför att det fanns saker att se framemot.

Nu är det svårare att tänka positivt. Många har drabbats av förtvivlan och hopplöshet. Prognoserna tyder på ökad psykisk ohälsa och inom barnskyddet tror man att klientelet kommer att växa. Mörkret lägger sig bokstavligen över vårt land.

Nu är det viktigt att vi har framtidshopp!

Detta tänker vi inte leva med i framtiden!

Att viruset ska bli en del av vår vardag. Att samhället ska stängas ner i olika repriser. Nej, trots att det är tufft så kommer livet alltid att hitta en väg vidare. Så har det alltid varit. Det finns också en framtid efter coronan. Många av oss har fått nya värderingar i och med detta. Familjer har börjat prata med varandra, prioriterat om tillvaron. Att få göra saker och ting tillsammans har blivit viktigt. Förhoppningsvis inte något som sedan bryts. Relationer, att fråga hur har du det? har blivit viktigt för vissa av oss. Att prata lite extra med kassatanten som sitter bakom ett visir kan betyda mycket för henne. Att hålla kontakt med varandra på sociala medier. Vi får inte tappa flocken ur sikte.

Endast tillsammans kan vi besegra detta.

Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet men kanske är det början på slutet för det nya normala?

Må ditt eget ljus lysa i allhelgonas mörka timme!